Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lofvande förmågor — ej skulle förbli oberörda af denna
dem själf så nära rörande fråga, hvilken för män af
Talis Qvalis’ lynne rent af var ett »vara eller icke
vara», ty att tala rent ut sitt hjärtas mening, var för
honom ett lifsvilkor.
Tidigt föresväfvade honom detta ideal af fri
yttranderätt, särskildt inom poesien, där han kräfver hänsynslös
frihet för »diktens fogel», som han säger i en sång till
Herman Sätherberg 1841, hvari han tillegnar honom
den flera gånger nämda prosadikten »Nattstycken»:
— — -— Fri hon ville vara
Och tankens djupa världshaf fri befara,
Och sedan fritt förtälja, hvad hon såg
På detta världshafs aldrig bundna våg.
Snart blir emellertid för honom det »fria ordet»
något långt mera än rättigheten för »diktens fogel»
endast att fritt röra sina vingar; det blir det första
lifs-vilkoret för landets och folkets frihet, ty, som han säger
det i »Typografernas visa:
— — — aldrig kan man länderna
I riktig ro förtrycka,
Förr än man bundit händerna
På alla dem, som trycka.
Äfven här blir Talis Qvalis sålunda politisk diktare,
och för frågan om ordets frihet har han utan tvifvel haft
en ej ringa betydelse, hvilken hans ställning som
tidningsman i Stockholm naturligtvis i kraftig man ökade. Vid
de politiska fästerna, som på 1850-talet höllos till det
»fria ordets» hyllande, var Talis Qvalis den, som gaf
det poetiska uttrycket för stundens hänförelse. En sådan
fäst firades den 6 juni 1859, P* 50-årsdagen för
tillkomsten af 1809 års statsförfattning.
Uppropet till denna fast hade följande lydelse;
»Den 6 juni detta år upplefver vår grundlag ett
halft århundrade.
På sina blad här han i andra former återgifvet den
folkfrihet, som i detta land sedan urminnes tider haft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
