- Project Runeberg -  Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet /
258

(1889) [MARC] Author: Cecilia Bååth-Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vitterhet, då den var nära att kväfvas af sentimentalitetens
disighet och den tillgjorda kammarbildningens osunda
dunster, att han outtröttligt arbetade på att återinsätta
den en tid så föraktade glädjen i dess anborna värdighet
såsom en äldre syster till det rätta allvaret. – – – »

Brauns sträfvan blef således ej fruktlös, och hans i
det ofvan citerade brefvet uttalade innerliga önskan att
»fördrifva skrynklorna ur de pannor, som de modärna
poeterna förmörkat», gick i fullbordan. Men på samma
gång fick allmänheten liksom en fordran på honom, att
han skulle roa den, hvilket anspråk en gång i framtiden,
då han var alt annat än »den glade skalden», då
ungdomsglädjen för alltid flytt honom, skulle bli för honom
helt tryckande.

Den friska värklighetsmålning, Braun inför i dikten,
bidrog helt visst i lika mån som hans goda lynne att
åt honom eröfra hans motståndares plats i allmänhetens
gunst. Fåfängt förklarade man, att sådan poesi ej var
någon poesi; Brauns dikter trycktes i Aftonbladet,
utgåfvos af dettas redaktör och lästes blott så mycket
flitigare. I ett bref från Atterbom till Crusenstolpe af
d. 20 dec. 1837, hvari han klagar öfver sin isolerade
ställning, som gör, att han är illa anskrifven hos både
»patricier och plebejer», men att han ändå sjunger efter
sin näbb, som hvarken är Tegnérs eller Aftonbladets,
säger han: »den poesi, som i Sverige för det
närvarande gör mesta lyckan, är en sådan, som låter läsa sig
utan all sinnesstämning, eller i hvilken som hälst.» Den
innersta meningen af detta icke fullt klara uttryck torde
väl vara, att Brauns och analoga dikter hvarken
förutsätta behofvet af en viss sinnesstämning för deras
njutande, ej häller försätta läsaren i någon som hälst
stämning. — Ser man nu på en dikt af Braun, t. ex. »En
höstdag» eller, som den ursprungligen hette: »En blick
ur mitt fönster en höstdag», så förstår man det oändliga
svalg, som är mellan den rättframme realisten Braun
och målsmannen för fosforismen; den senare saknar all
blick för det karaktäristiska i ett gifvet natursceneri,
framtrollar blott en mängd allmänna känslostämningar,
som stå i ett ytterst löst samband med det åskådade
naturföremålet — se t. ex. hans »Augustiafton» — under
det den förre går rakt på sak och ger åt alt dess rätta,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:25:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cbhfsis/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free