Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
häri man märker något af den där sjöröfvamaturen hos
honom.» Han afslöt emellertid sina studier med att
1832 taga filos, kandidatexamen och blef efter ett års
vistande i Stockholm promoverad i Upsala 1833.
Orvar Odds första offentliga dikt var den i ett litet
själfständigt häfte tryckta romansen »Romarskölden»
(1831). Ehuru han sedermera så starkt klandrade all
efterklangspoesi, är detta hans första offentliga
framträdande lika mycket stämplad t af »efterklangston» som
någon annan hans samtida skaldevänners eller
motståndares; om man läser t. ex. Orvar Odds »Romarsköld»,
Talis Qvalis’ »Thules lof», Ridderstads »Wildheim»,
finner man, huru de alla rinna ur samma källa, den
tegnérska diktningen.
Romarskölden är en romans med ett fornnordiskt
ämne, ganska tunt till innehåll och stil — man läse
endast följande teckning af den sköna Göthilda, kung
Björns af Hordaland dotter:
Hon var så ljuf som söderns sommar,
Så glädtig som en herdesång,
Så oskuldsfull, som någongång
En lilja uti skogen blommar.
Det var, som låg en skymning på
Den panna med de ögon blå,
En natt, som ärnar just försvinna,
Ty under ser du morgon brinna,
Och yppigt ned till midjan gick
Dess hår, det böljande, det bruna;
Och läste du i hennes blick,
Så läste du en själens runa. — — —
Eller man läse skildringen af kung Björns
hemresa från besöket hos den »dystre* Ivald och hans
suckande son Oskur:
Men stormen går och vågen klagar;
Det vädret stod i fyra dagar,
Men på den femte var det slut;
Då hade stormen kämpat ut
Och kungen med sin hjälteskara
Han skulle nu åt hemmet fara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
