Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvarandra i den smala passagen mellan den förtjusande
danska kusten och Helsingborg! Tänk er en
septemberafton, då en dylik flotta ligger förankrad längs danska
vallen och då i mörkningen lyktor tändas i masterna
på hvart och ett af dessa åtskilliga hundra fartyg,
bildande en illumination till sjös — liksom en
oändlig rad af »blå ljus» — hvartill man måhända
ingenstädes i världen finner något liknandet Tänk er åter
för omväxlings skull en storm, en orkan i dessa
farvatten!
De skummande böljor draga
I väldiga massor förbi, — framåt!
Hvarann de rastlöst jaga,
— En ursinnig hets! — på ändlös stråt.
Det vildt genom luften hviner,
Och liksom en rök öfver sjön det står;
Helt gulblek solen skiner,
Där ur skyn för ett ögonblick hon går.
De komma längst upp från Skagen,
Där Nordan sitter som flaxande örn,
De djupa böljeslagen,
Och gnyt, som fyller himlens hörn;
Med en schock, som utaf millioner
Af hafvets vredgade »gossar blå»,
De fnysande tritoner,
Det hela Kattegat ligger på.
Så trängs, så pressas den samman
I Sundet, den vilda jagt, till slut,
Här blir det med yrande gamman
En kalabalik, var det ej förut;
Mot stränderna tumlet sig bryter,
Det vräker mot reflar och långsträckt grund,
Det kokar, det sjuder, det ryter,
Det spottar mot skyn med hädisk mund.
Kring rymden, den vida, vida,
Rent hus är fajadt, så långt du ser;
Att djärft för sitt ankar rida
På öppen redd, här båtar ej mer;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
