Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Många af de stora politiska, sociala och humanitära rörelser, som utmärka
vårt århundrade, hafva framgått ur de allmänna tändande idéer, hvilka det
föregående seklets sista hälft lämnat oss i arf.
För mer än hundra år sedan uppställdes i stora hufvuddrag det program,
hvars förverkligande lämnats åt det 19:de seklets söner.
Detta program, hvartill tänkare och statsmän från den europeiskt bildade
världens hufvudländer gifvit sina bidrag, sammanträngdes slutligen i den franska
revolutionens innehållsdigra kända lösen.
Det kroppsliga arbetet var ett af de stora områden af det mänskliga
samfundslifvet, där humanitetsidealet skulle söka sitt förverkligande och framkalla
dramatiskt spännande strider samt omsider en mängd genomgripande förändringar
inom lagstiftningen.
Uppgiften var att återinsätta arbetet i dess gudomliga ära, som af intet
kränkts så mycket som af slafveriet.
Det är för alla bekant, att detta system — den ena människans absoluta
äganderätt till och hänsynslösa förfogande öfver den andra — är urgammalt, att
den antika staten i väsentlig mån hvilade därpå, att visserligen åtskilliga
kristendomens läror konsekvent ledde till förnekande af detta systems berättigande,
men att icke dess mindre både Europas koloniägande folk infört det i sina
utomeuropeiska besittningar och att det särskildt i det stora frihetslandet
Amerikas Förenta Stater i det längsta fasthölls och där uppnådde en förfärande
utveckling.
Det är kampen i Nordamerika för slafveriets upphäfvande jag i detta
arbete vill söka skildra, men först torde dock några få sidor böra ägnas de
utanför den amerikanska republiken befintliga personer och förhållanden, i hvilka
själfva det humanitetsideal, som slafemancipationen så att säga gömmer,
koncentrerat sig.
Tärna, november 1896.
Cecilia Bååth-Holmberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
