Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- I. Inledning (Europas slaler och slafveriet)
- 1. Negerslafveriets början på 1400 talet; portugisisk, spansk och engelsk slafhandel; John Hawkins; slafhandelskompanier; Asientofördraget 1713; kyrkan och slafveriet under 17:de och 18:de seklen; slafhandelns omfång i slutet af 1700-talet; fångandet af negrer; ombord å slafskepp; »midtelpassagens fasor»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I.
INLEDNING.
(EUROPAS STATER OCH SLAFVERIET.)
1.
Det har varit den kristna världen förbehållet att införa rasskillnaden i
slafveriet och därigenom gifva detta en form, grymmare än någon
förutvarande. Ty om det äfven i uräldsta tider fanns negerslafvar, delade
dock dessa samma lott som slafvar af andra raser, och hudfärgen ensam var ej
nog för att döma en hel ras till evigt slafveri.
Det var det kristna Europas romanska stam, som skapade negerslafveriet,
om det ock var den anglosachsiska stammen, som förde det till höjden af grymhet.
Då portugiserna år 1442 under Henrik Sjöfararen gjorde en
forskningsexpedition till Afrikas atlantiska kust, tog en af hans officerare, Antam Gonsalves,
flera mohrer tillfånga. När denne sedermera på prinsens befallning lösgaf dem,
erhöll han som en deras gengåfva tio negrer och en del guldsand. Detta uppväckte
hans landsmäns rofgirighet. Ett stort antal skepp utrustades, fort anlades på
afrikanska kusten, och härifrån utfördes en mängd negrer som slafvar till Spanien.
Redan 1460 ägde en stor negermarknad rum i Lissabon.
Det var kristna europeer, som under korsets och kejsarens banér införde
slafveriet i den nyupptäckta västerns vildmarker. År 1494 sände Kolumbus öfver
femhundra västindiska fångar till Spanien; år 1501 förklarade spanska kronan
slafhandeln vara ett lagligt näringsfång, och år 1516 förordade hieronymitermunkarne
införseln af negrer till de västindiska öarna.
Bartolomé de las Casas, den berömde biskopen af Chiapa, har alltså med
orätt blifvit beskylld för att hafva varit den, som först infört negerslafveriet i
Västindien. Icke dess mindre fick detta genom honom sin officiella bekräftelse. Han
hade varit vittne till den grymhet, med hvilken hans landsmän behandlade indianerna
å ön Hispaniola. För att lindra dessas elände skyndade han hem till Spanien och
utverkade konungens tillstånd, att hvarje spansk invånare i Hispaniola skulle få
införa tolf negerslafvar.
Han erkände visserligen senare i sin »Indiens historia», att han begått ett
stort misstag och att han, om han till fullo insett följderna af sitt råd, aldrig skulle
hafva gifvit det; mången har också sökt fritaga honom från allt klander, enär hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 18:25:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/cbhkfoen/0005.html
