Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- I. Inledning (Europas slaler och slafveriet)
- 2. Protester mot slafvarnas behandling; Somersetaffären 1772; Zongaffären 1783; Thomas Clarkson; Wilberforce; Pitt och Wilberforce; Sierra Leone-sällskapet 1791; C. B. Wadström; Norrköpingsförbundet 1779; Svedenborgs inflytande; Freetown; engelska slaftrafikens afskaffande 1807; öfverträdande af lagen mot slafhandel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utgaf, såsom redan är nämdt, flera utförliga vetenskapliga arbeten, af hvilka »Essay
on colonization» är det digraste. I detta förekommer äfven den redan omtalade
slafskeppsritningen jämte plankartor öfver Afrikas kuster m. m.
Detta faktum, att det aflägsna Sverige, som ej idkade slafhandel, tog ett så
kraftigt och själfständigt initiativ i slafemancipationsarbetet torde vara allt för
litet beaktadt. Impulsen härtill tyckes med säkerhet kunna tillskrifvas Emanuel
Svedenborg[1]. Ty långt innan lord Mansfield fällde sitt ryktbara yttrande om att
slafvar ej kunde andas i Englands luft, hade Svedenborg i sina skrifter om Afrika
och dess folk uttalat åsikter, hvilka öfverraskade hans samtida och förmådde dem,
som studerade hans verk, att närmare undersöka förhållandet.
»Norrköpingsförbundet» stiftades af hans anhängare, bland hvilka Wadström var mycket
framstående. Dess första möte hölls nio år tidigare än Wilberforce, Pitt och Fox i
Englands parlament höjde sina röster för denna mänsklighetens lifsfråga.
Men äfven flera andra svenskar deltogo personligen i
Sierra-Leoneexpeditionerna, bland dem tvenne bekanta vetenskapsmän, nämligen sedermera professor
Adam Afzelius i Upsala, bergshauptman Karl Nordenskiöld från Finland m. fl.
Sierra-Leonesällskapet vann snart en oerhörd utbredning. Hundratals kvinnor
af alla samhällsklasser tecknade sig som dess medlemmar[2], och penningar
inströmmade i mängd. Man beslöt att använda dessa till anläggandet af en stad,
»Freetown».
Denna hade hunnit en viss grad af blomstring, då den under kriget 1794 i
grund nedsköts af en fransk eskader[3].
[1] Se utförligt: A. Wilkinson: »The African and the true christian religion».
[2] Den nyss nämde författaren till broschyren »Slafveri och slafhandel i Afrika» talar
med förakt och löje om »Välgörenhetsdamerna» i England med deras »falska sentimentalitet
och pseudofilantropi» samt deras svärmeri för »de ädle vildarne». Han framställer hela
Sierra-Leoneaffären som ett afskräckande exempel på hur det går, då man handlar af
»teoretisk välvilja». Men han begår det misstaget att tillskrifva Sierra-Leonesällskapet skulden för
en misslyckad privat expedition af år 1786; detta sällskap stiftades som sagdt år 1791, och
dess första expedition till Sierra-Leone afgick från England år 1792: Se »Essay on
Colonization», vol. II, pag. 8, 30.
Hvad de engelska kvinnorna angår, så hade de framstående män, som med ord och
framför allt handling stredo för negrernas människorätt, en annan uppfattning än den svenske
förf. Så t. ex. riktar C. B. Wadström i sin på flera språk öfversatta och mycket spridda bok
»Observations sur la traite des ésclaves» en varm tillägnan åt kvinnorna:
»O vous, dont la source des pensées est dans l’affection la plus délicate, la plus pure et
la plus désintéressée, dont l’ame fut formée pour le sentiment et la vertue — — — permettez
à un habitant de la Zône glaciale de l’Europe de vous adresser quelques lignes en faveur de
l’emancipation des ésclaves; — — — O précieuse moitié de l’espèce humaine, prouvez a l’autre,
je vous en conjure, qu’il ne peut y avoir dans tout l’univers qu’un seul et même empire, celui
d’un amour pur et désintéressé — — — — —»
Denna stil kan visserligen synas sentimental i det 19:de århundradets sista decennium;
men det var dock den tidens eget uttryckssätt för den äkta känsla, som omsattes i äkta
handling. En annan tid skall se på vår tids kalla, kritiksjuka, nyktra reflexion, som ofta ej blir till
handling, med lika stark antipati som den, med hvilken förf. till ofvannämda broschyr blickar ned
på 1700-talets filantropi och sentimentalitet. Den senare var dock blott ett hölje kring den förra,
som framför allt visade sig i ädelt tänkesätt och stor oegennyttig handlingskraft. Äfven om
ett eller annat steg i arbetet för slafemancipationen icke togs i rätt riktning, så har dock
hvarje sådant steg ökat släktets erfarenhet och därigenom främjat den sak man åsyftat. —
[3] Utförlig redogörelse om Freetown står att finna i de bref Afzelius därifrån hemsände
och som stå införda i flera n:r af »Upsala Tidning» af år 1795. Utrymmet medgifver icke något
utdrag af dem. Dock bör här påpekas, att Afzelius afsade sig hedern att såsom
»natural-historikus» åtfölja engelska ambassaden under lord Macartney till Peking och valde att med
försakelser och lifsfaror i en afsides vrå af världen — Freetown — arbeta för ett förtrampadt
folk af en föraktad ras.
Nordenskiöld, som i samma syfte deltog i expeditionen, dog i Freetown ett par år efter
sin ankomst dit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 18:25:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/cbhkfoen/0020.html
