Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Inledning (Europas slaler och slafveriet) - 4. Wilberforces arbete för slafveriets upphäfvande; hans personlighet; George Canning och Buxton; Cannings tal och slaffrågan 1823; slafveriets upphäfvande å de Västindiska öarna 1833; Wilberforces sista år och död; »British and Foreign Antislavery society» och dess verksamhet - II. Slafveriet i Amerika under de 200 första åren från dess införande - 1. Slafveriets införande i Amerika 1G20; aristokratemigranter i Virginien; slafpatroner, hvita tjänare och negrer; Virginiens slaflagar; slafveriet uppmuntradt af England; slafveriet i Syd-Karolina; skillnaden mellan Söderns slafpatroner och Nordens farmare; slafveriet en klimatfråga; Syd-Karolinas slaflagar; det engelsk-amerikanska slafveriet grymmare än hos någon annan nation; Georgien; Maryland; Delaware; Pennsylvanien; New Jersey; Massachusetts; slafveriet en mild form i Nya England; första rösterna mot slafveriet; Thomas Jefferson; slafveriet och själfständighetsförklaringen; John Adams; Washington
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mild form, framlades vid 1844—45 års riksdag, då konungen begärde 10,000 piaster
årligen under fem år till lösköpande af de svenska slafvarne. Tvenne engelska
medlemmar af British and Foreign Antislavery society vistades under denna
riksdag i Stockholm för att utverka beviljandet af anslag till slafvarnes friköpande.
Det kungl. förslaget gick igenom, och år 1846 afskaflades slafveriet å St. Barthelemy.
Två år senare frigaf Danmark sina slafvar, så ock, som redan omnämts,
Frankrike, hvilket land 1851 genom ett senatbeslut fastställde, att slafveri aldrig
mera skulle kunna införas i franska kolonier.
1858 utfärdades i Portugal en lag, enligt hvilken alla portugisiska undersåtars
slafvar skulle efter tjugo år vara fria och dittills stå under ett slags förmynderskap.
Sålunda upphörde fullständigt slafveriet i portugisiska besittningar år 1878.
Holländarna frigåfvo sina slafvar 1863.
Detta allt kom emellertid slafveriet att å andra håll få ännu större fart. Då
plantageprodukterna i de europeiska kolonierna på grund af minskad arbetsstyrka
starkt aftogo, men behofvet af dessa produkter snarare ökades, var detta en orsak
till att en mängd nya plantager undan för undan uppstodo, särskildt på Kuba, i
Brasilien och Norra Amerikas sydstater. Och härmed fick i dessa länder slafveriet
en dittills icke anad bloinstring.
På Kuba upphäfdes det först 1886 och i Brasilien fortgick det till 1888.
Kampen för slafemancipationen i Norra Amerika vilja vi i det följande
utförligt skildra.
TI.
Slafveriet i Amerika under de 200 första åren från dess
införande.
1.
Frihetens och slafveriets frö planterades i Amerika under samma år.
Vid jultiden 1620 landade vid Cap Cod det skepp, som blifvit det
namnkunnigaste i Förenta Staternas häfder, »The Mayflower» — Majblomman. Till den
stora transatlantiska kontinenten förde detta skepp de engelska pilgrimer, »the
pilgrim fathers», såsom fromma ättlingar sedan kallade dem, hvilka, för att
begagna en berömd författares ord, under religionens namn till Amerika öfverförde
och utsådde fröet till detta demokratiens träd, som en gång skulle öfverskygga
världen med sina grenar.
Något förut, i augusti månad, hade ett holländskt fartyg* kommande från
Guineakusten, inlupit i St. Jamesfloden och sålt tjugo negerslafvar till kolonisterna.
• Se sid. 4 detta arbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
