Kampen för och emot negerslafveriet. Ett blad ur Förenta staternas historia / 32 (1896) Author: Cecilia Bååth-Holmberg - Tema: Slavery Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Slafveriet i Amerika under de 200 första åren från dess införande - 1. Slafveriets införande i Amerika 1G20; aristokratemigranter i Virginien; slafpatroner, hvita tjänare och negrer; Virginiens slaflagar; slafveriet uppmuntradt af England; slafveriet i Syd-Karolina; skillnaden mellan Söderns slafpatroner och Nordens farmare; slafveriet en klimatfråga; Syd-Karolinas slaflagar; det engelsk-amerikanska slafveriet grymmare än hos någon annan nation; Georgien; Maryland; Delaware; Pennsylvanien; New Jersey; Massachusetts; slafveriet en mild form i Nya England; första rösterna mot slafveriet; Thomas Jefferson; slafveriet och själfständighetsförklaringen; John Adams; Washington

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Virginiens slaflagar, stiftade under tiden 1650—1670, stadgade bl. a., att
koloniens sheriff skulle uppbåda tillräcklig styrka för gripande af förrymda slafvar.
Om dessa gjorde motstånd, kunde de lagligen dödas med hvad vapen som helst,
och deras ägare skulle af allmänna medel ersättas med 4,000 skålpund tobak för
hvarje dödad slaf. Countydomstolarne ägde rätt att »lemlästa» slafvar, som
försökte rymma. Om en hvit man eller kvinna gifte sig med en neger, mulatt eller
indian, skulle han eller hon landsförvisas eller straffas med 6 månaders fängelse
och höga böter. Om en hvit kvinna fick barn med en slaf eller frigifven neger,
skulle hon säljas i slafveri för en tid af fem år och barnet skulle vara slaf, till
dess det uppnått 30 års ålder. Alla barn, hvilkas mödrar voro slafvinnor, skulle
under hela sitt lif vara slafvar; dessa kunde liksom annan förmögenhet tagas i
mät för skuld eller gå i arf.

Ombord å ett slafskepp.

Rörande hvita tjänare stadgades däremot, att deras husbönder skulle förse
dem med hälsosam och tillräcklig föda, kläder och husrum. Hvarje dräng, som
»uttjänt sina år, skulle som lön erhålla 10 bushels majs, 30 shillings i penningar
och en ’bra bössa’, värd åtminstone 20 shillings; hvarje tjänarinna skulle erhålla
15 bushels majs och 40 shillings i penningar».

De hvita tjänarne voro äfven svårare att tvinga till lydnad. Oaktadt strängt
straff väntade den från tjänsten olagligen afvikne, rymde de oupphörligt, och
slutligen föranledde ett uppror af deporterade guvernören och kolonialrådet att 1670

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>