Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Slafveriet i Amerika under de 200 första åren från dess införande - 3. Inflylandet på Förenta Staternas ekonomi af striden mellan Napoleon och England; grundläggandet af Amerikas industri; skiftning i partiställningen: frihandlare och protektionister; bomullsperiodens början; »the Cotton-gin» 1792; slafveriets tillväxt; Söderns uppsving; John Calhoun; Henry Clay; Daniel Webster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Omkring 1750 fördes bomullsväxten som en prydnadsplanta från Västindiska
öarna till Norra Amerikas sydstater. Den var till en början obeaktad, och först
1775 fäste Syd-Karolinas provins-representation plantageägarnas uppmärksamhet
på den. Odlingen af den finaste och då enda arten daterar sig från
revolutionstiden. Några kolonister, som under kriget flytt till Bahamaöarna, hörde där
omtalas, att uppfinningen af nya maskiner i England nödvändiggjorde långt större
bomullsimport; de började därför studera bomullsodlingen. Den lilla ön Anguilla i
Karaibiska hafvet var särskildt berömd för sin fina bomull, och härifrån erhöllo
de amerikanska plantörerna sina frön. Bomullsodlingen gick dock så långsamt,
att år 1786 endast ett par små kustöar frainbragte denna vara.
Under frihetskriget gick naturligtvis ej en enda packe amerikansk bomull
öfver hafvet. I England ansåg man detta land så litet ägnadt för bomullskultur,
att när år 1784 åtta balar[1] där blefvo förtullade såsom amerikansk vara, ville
tulltjänstemännen lägga beslag därpå, emedan Förenta Staterna enligt deras
förmenande icke vore i stånd att frambringa en så stor mängd däraf. Under året
1785 exporterades endast fjorton balar, år 1786 sex balar, år 1787 etthundranio,
år 1789 åttahundrafyrtiotvå och år 1790 endast åttioen balar bomull. År 1801
bestod hela det förråd af amerikansk bomull, som fanns i Liverpool, af en enda
bal. Först efter krigets slut vände sig den offentliga uppmärksamheten åter till
bomullen, som från denna tid allt mera odlades.
Ända till tiden för frihetskriget voro ris och indigo de södra staternas stora
stapelvara; men de hade en mäktig medtäflare i Englands indiska besittningar
och kunde i längden ej bestå i denna konkurrens. En stor kris tycktes förestå,
och många af sydstaternas invånare utvandrade.
Just då inträdde ett nytt skede i industriens historia. I England uppfanns
spinnmaskinen, och redan 1783 användes i Manchester en 20 trådar på en gång
spinnande maskin, som drefs med ånga.
Men anskaffandet af råmaterialet var ännu förenadt med svårigheter, särskildt
försiggick rensningen af bomullen, som skedde för hand at slafvar, så långsamt, att
en flitig arbetare kunde rensa högst ett skålpund på dagen.
Då kröntes uppfinningarnas rad med bomullsrensningsmaskinen, »the Cotton
Gin», uppfunnen af en dittills obekant ung polyteknisk yankeestudent, Eli Whitney
från Massachusetts. Denne var inackorderad hos en mrs Green i Savannah,
Georgien, och sysselsatt med sina studier. En del plantageägare från Georgien
besökte en dag på hösten 1792 familjen och samtalet föll på bomullsproduktionen,
svårigheterna vid bomullsrensningen och behofvet af en rensningsmaskin.
Värdinnan utbrast då plötsligt: »Tala med min unge vän, mr Whitney,
han kan göra hvad som helst». Yankeestudenten inbjöds, presenterades, och det
mekaniska problemet förelades honom. Han afböjde blygsamt husfruns loford
och förklarade, att han aldrig ens sett vare sig bomull eller bomullsfrön. Icke
dess mindre grep han sig an med saken och detta med sådan framgång, att mrs
Green inom några månader kunde inbjuda sakkunniga män från olika delar af
staten till att afprofva och bedöma den nvuppfunna bomullsrensningsmaskinen,
»the Cotton Gin», hvilken rensade mer än tusen skålpund bomull om dagen och
öfverträffade alla förhoppningar[2].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
