Kampen för och emot negerslafveriet. Ett blad ur Förenta staternas historia / 51 (1896) Author: Cecilia Bååth-Holmberg - Tema: Slavery Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Slafveriet i Amerika under de 200 första åren från dess införande - 3. Inflylandet på Förenta Staternas ekonomi af striden mellan Napoleon och England; grundläggandet af Amerikas industri; skiftning i partiställningen: frihandlare och protektionister; bomullsperiodens början; »the Cotton-gin» 1792; slafveriets tillväxt; Söderns uppsving; John Calhoun; Henry Clay; Daniel Webster

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Härmed inträdde en vändpunkt i den amerikanska bomullsindustriens historia.
Det torde ej vara för mycket sagdt, att »the Cotton Gin» financiellt och komerciellt
skapade den amerikanska Södern och likaledes dess fruktansvärda slafveri, hvilket
först efter denna uppfinning stegrades till sin höjd. Om den unge uppfinnaren
yttrade bl. a. lord Macaulay: »Hvad Peter den Store gjort för att utvidga Rysslands
makt, motsvaras af det inflytande Eli Whitneys Cotton Gin haft på Förenta Staternas
makt och framåtskridande.» År 1793 bestod Amerikas hela bomullsexport af 187,000
skålpund bomull; år 1794, alltså endast ett år efter användandet af Whitneys
maskin, uppgick exporten till 1,601,761 skålpund. Och i proportion härtill steg
bomullsexporten år från år, särskildt efter slutet af 1812 års krig med England.
Eli Whitney dog 1825.

»The Cotton Gin.»

En följd af den alltmera stegrade förbrukningen var, att ständigt större och
större landsträckor måste uppodlas. Bomullen utsög dessutom snart jorden, hvilket
för plantageägaren ej mycket betydde, enär han hade nästan obegränsade
landområden till sitt förfogande. Också var hela hans ekonomiska lif beroende af
denna expansion.

Ett andra villkor för den ökade bomullsodlingen var tillräcklig arbetskraft,
alltså ett ökadt antal slafvar. År 1790 värderades Förenta Staternas hela
slafegendom till 10 millioner dollars; år 1820 uppskattade man den till 1,200 millioner
och år 1850 till 4,000 millioner dollars!

Dessa siffror berätta tydligt om slafstridens resultat under dessa år.

Söderns hufvudintressen voro således två: att förskaffa sig ständigt ny, bördig
mark för sin bomullskultur, samt att obehindradt och obegränsadt drifva denna med
slafarbete. Detta var under första hälften af det nittonde århundradet målet för
sydstatsmännens politik, drifkraften till alla de landvinningar, som under denna tid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>