Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Slaffrågans utveckling och tillspetsning (från omkring 1831 till 1861) - 2. Nat Turner 1831; slafägarnes vrede mot Garrison och hans »Liberator»; det första antislafverisällskapet; dess program; prästernas motstånd; abolitionistskrifter; John G. Whittier; Lydia Maria Child
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är alldeles omöjligt, har Whittier yttrat i hennes biografi *, för någon af
den nu lefvande generationen att ens föreställa sig den allmänna förvåning och
ovilja, som denna bok framkallade, samt huru fullkomligt dess författarinna afskar
sig själf från den stora mängdens sympatier och ynnest, hvilka förut sällsynt
frikostigt skänkts henne. Sociala och litterära kretsar, där hon varit firad och
eftersökt, stängdes för henne. Hennes böcker förlorade sina köpare, så att hon höll
på att bli utfattig.
Men hon visste hvad hon gjorde, när hon skref sin bok, och hon tvekade
icke att bringa frihetens sak detta offer. I sitt företal yttrade hon: »Jag är fullt
medveten om att mitt arbete skall ogillas; men ehuru jag väntar mig åtlöje och
klander, fruktar jag ej detta. Om några få år härefter skall världens opinion
icke mera beröra mig; men denna bok skall fortsätta sin mission i humanitetens
tjänst länge efter det att handen, som skref den, förmultnat till stoft. Skulle den
bli ett medel att om också blott en enda timma framskynda sanningens och
rättvisans oundvikliga gång, så ville jag ej utbyta medvetandet härom mot all
Roth-schilds makt eller sir Walters rykte».
Boken emottogs naturligtvis med glädje af abolitionisterna; den blef, Oaktadt
den förbittring den å andra sidan väckte, mycket läst, förde en mängd nya
anhängare till »afrikanernas» sak, och det torde med största rätt kunna sägas, att
det var denna bok, som banade väg för »Onkel Toms stuga».
Mrs. Child var född i Medförd, Massachusetts, 1802; hon fick sin förnämsta
utbildning genom sin bror, Convers Francis, och började tidigt syssla med
författarskap; hon ägnade sig till en början särskildt åt det kvinnliga släktets
förädling och utveckling, och hennes skrifter rörande uppfostran funno mycket stor
spridning; så utkom t. ex. »The Mother’s Book» i åtta amerikanska upplagor, tolf
engelska och en tysk samt hennes »Frugal Housewife* i tretiofem.
Det är ej för mycket sagdt, att hon under ett halft århundrade var Förenta
Staternas mest populära kvinna, och hon ansågs allmänt att hafva hulpit till att
gifva den amerikanska litteraturen ett kraftigt uppsving.
År 1828 gifte hon sig med en ung framstående jurist, Daniel Lee Child,
hvars namn är mycket kändt i kampen för slafvarnes frigörelse. Makarna bodde
i Boston och blefvo båda djupt gripna af Garrisons »Liberator»; de slöto sig snart
till den lilla krets af vänner, som omgaf honom, och tillhörde de tidigaste
med-lemmarne af Nya Englands antislafveriförening. David Child utgaf äfven flera
skrifter rörande slaffrågan och hade särskildt stort inflytande på John Quincy
Adams ställning till saken.
Sedan Mrs. Child utgifvit sitt »Upprop», blef hennes lif en oupphörlig strid, i
hvilken hennes make trofast och stödjande stod vid hennes sida. Ingen af dem
tviflade någonsin ett ögonblick på den sak, åt hvilken de ägnat sig. Mrs. Childs
penna hvilade aldrig. När helst ett modigt ord behöfde sägas, hördes hennes
röst och aldrig utan verkan. Det är ingen öfverdrift att påstå, det vid denna
tid, med undantag af Garrison, ingen man eller kvinna gjorde frihetens sak
väsentligare tjänster än hon.
Hon och hennes man utgåfvo under en följd af år tidningen »The
Anti-Slavery-Standard» i New-York, ett af abolitionisternas främsta blad. Deras hem
* Letters of Lydia Maria Child with a biographical introduction by John G. Whittier,
pag. IX.
C. Bååth-Holmberg, Negerslafveriet. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
