Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Slaffrågans utveckling och tillspetsning (från omkring 1831 till 1861) - 3. Ovilja mot skolor för svarta; miss Prudence Crandall; antislafverikonvent i Philadelphia 1833; dess program och organisation; omfattadt af studenterna vid Lane seminarium; strid mot abolitionisterna; förföljelser; pöbeldemonstrationer 1835; James Birney; en skräckväldets tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
antal af 300, anförda af en komité och medförande 100 par oxar och nödvändiga
apparater, som kräfdes för att bortföra hela byggnaden.
Sedan detta blifvit gjordt, skyndade »komitén» att i prässen förklara, att det
skett i »frihetens» namn.
Kan en större begreppsförvirring låta tänka sig! Man tycker att
slafveri-fanatismen knappast kunde gå längre.
Jo, vida längre!
Miss Prudence Crandall, en ung kväkerska, hade upprättat en högre
undervisningsanstalt för unga damer i Kanterbury, Konnektikut. Några månader efter
det hennes skola kommit i gång, bad en allmänt aktad färgad farmare, vid namn
Harris, att hon skulle tillåta hans dotter att erhålla så mycket undervisning, att
hon kunde bli lärarinna för färgade barn. Den unga negerflickan var sjutton år
och brann af längtan att få hjälpa barnen af sin föraktade ras.
Miss Crandall emottog henne; eleverna själfva, som kände henne från
byskolan, gjorde inga invändningar. Men deras föräldrar förklarade i vredesmod,
att det skulle aldrig sägas om deras döttrar, att de »gått i skola tillsammans med
en nigger».
Miss Crandall hade lagt ned allt hvad hon ägde i sin skolbyggnad och
därtill åsamkat sig skuld å denna; hennes ekonomiska väl berodde af att hennes
skola gick; men hon tvekade icke.
Nästa termin kungjorde hon, att undervisning lämnades åt unga damer af
färgad ras och andra, som önskade deltaga däri.
Invånarne i Kanterbury upprördes öfver detta oerhörda tilltag. Ett stort
möte utlystes. Bland miss Crandalls försvarare var stadens präst, dr. May, och
hennes förnämste åklagare, själfva hufvudmannen för detta nobla korståg mot en
högsint kvinna, var A. Judson, sedermera senator och medlem af Förenta Staternas
högsta domstol; han uttalade bl. a. sin fasa öfver att en negerskola öppnats i
omedelbar närhet af just hans hem. När han slutat, reste sig dr. May att föra miss
Crandalls talan och att uppmana staden att köpa hennes hus och tillåta henne
hålla sin skola i en mera aflägsen stadsdel. Men Judson och hans vänner sprungo
upp och stampade samt tvungo med knutna näfvar talaren att tiga. Mötet beslöt
att hindra miss Crandalls företag »med eller utan lagens hjälp».
Skolan öppnades emellertid med 15—20 unga flickor. Men då först började
den egentliga förföljelsen. Miss Crandalls elever förolämpades, hvar helst de visade
sig i staden, stenar slungades mot henne och dem, hennes brunn fylldes med
smuts och hennes hus bokstafligen belägrades. Hon förbjöds att visa sig i »Guds
hus»; läkarne vägrade att bistå ej allenast henne, utan ock hennes sjuka släktingar.
Och till slut, när man ej på annat sätt lyckades kufva henne, fick man till stånd
en lag, genom hvilken det förbjöds att upptaga negrer från andra stater i någon
skola. När detta blef bekant i Kanterbury ringdes det högtidligt i kyrkklockorna,
kanonskott aflossades och befolkningen jublade af glädje. Nu skulle den förhatliga
negerskolan bort. Enär miss Crandalls elever till största delen voro från andra
stater, anlades sak emot henne; hon dömdes till böter, och när hon ej för ögonblicket
kunde erlägga dem, insattes hon i fängelse — i en cell, hvarifrån en mördare
just förflyttats.
Hennes vänner skyndade att erlägga böterna, och saken fördes inför högsta
domstolen. Under tiden fortsatte miss Crandall sin skola. Men innan slutdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
