Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Slaffrågans utveckling och tillspetsning (från omkring 1831 till 1861) - 5. Interiörer ur slaflifvet i Södern på 1830—40-talet; behandling af husslafvar; plantageslafvar: arbete, föda, bostäder, beklädnad, straff; rymmare; slafannonser; en slafauktion; slafsystemet; prästerligt godkännande däraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8.
Bland »de saker, hvilka ej böra nämnas» och hvilkas framdragande i ljuset
ingaf slafägarne fruktan och prästerskapet helig harm, funnos följande interiörer
ur Söderns slaflif, gifna af Angelina Grimké den 4 mars 1839: *
–»Det är ej endast för mina förtryckta bröders och systrars skull eller
för sanningens, rättvisans och humanitetens skull, som jag aflägger detta
vittnesbörd; min längtansfulla kärlek till den moder, som födt mig och som ännu är
slafägare i handling och hjärta; till mina bröder och systrar, — en stor
familjekrets — och till mina talrika slafägande vänner i Syd-Karolina, tvingar mig att
tala: ty äfven om slafveriet ej vore detta ok för sina offer, verkar utöfvandet af denna
oinskränkta makt så fruktansvärdt förstörande på sia/ägarens hjärta, att jag äfven
för den skull med all min kraft och intill mitt sista andetag skall arbeta för dess
tillintetgörande.
Jag har icke sett slafveriet på plantagerna, mitt vittnesbörd gäller endast
behandlingen af hustjånare, tillhörande särskildt de högsta familjer i Charlestons
både religiösa och fashionabla värld.–-Och jag har ej sett slafveriet i dess
gröfsta och mest frånstötande form–-
Jag vill först införa läsaren hos en kvinna af största anseende — en kvinna,
som stod i spetsen för hvarje välgörenhetsföretag och under många år var den
främsta inom Charlestons fashionabla élite samt äfven ledde dess kvinnliga förening
för sedlighet och religion.
Denna dam brukade hafva läderpiskor eller smala »klappträd»** (kallade
«pann-kaksspadar») i fyra olika rum i sitt hus, på det att hon ej skulle ha besvär att
skicka efter ett pinoredskap, när hon ville straffa någon af sina slafvar. Under
många år blefvo flera af dessa piskade hvarje dag.–-Mycket ofta brukade
hon sitta i ett fönster i öfra våningen och banna sina slafvar, som arbetade i
trädgården samt gifva befallningar om ögonblicklig piskning. Jag har sett och hört
henne timvis grälande i så högljudd ton, att hela grannskapet kunde höra henne
— och utan att hon det. minsta blygdes däröfver. Ty sådant var icke nedsättande
bland slafägare och skadade ej det ringaste hennes anseende hvarken som fin dam
* Dessa och efterföljande in extenso återgifna utdrag äro hämtade ur en af amerikanska
antislafverisällskapet år 1839 utgifven bok: v American Slaccry as it is, tcstimony of a
thou-sand tciinesses». Denna omfångsrika bok innehåller tillförlitliga uppgifter af namngifna
personer samt utdrag af Sydstaternas tidningar, hvilkas datum och årtal noggrant angifvits.
Bokens utgifvare, dr. Theodor Weld, uppmanar dessutom alla dem, som tvifla på uppgifternas
riktighet, alt infinna sig å nämda sällskaps officin, där allt material Levarats för deras räkning,
som önska jämföra den tryckta boken med dess »källor». Man har allt skäl att antaga, att de
skildringar, som gifvas däri, lämna en äkta och naturtrogen bild af slafvarnes lif i Förenta
Staterna på 1840-talet.
Det är denna ädla kvinnas harm och sorg öfver skändligheter i den mängd, att de i
torr notisstil fylla hela böcker, som af en svensk författare kallas för »abolitionistdamernas
romantik(!) och sentimentalitet».
** »Paddles», egentligen åra eller spade, här smala, tunna träredskap fulla med
fingerstjocka hål; under piskningen uppsögs hud och kött i hvarje hål, hvaraf förfärliga sår uppstodo;
denna bestrailning var långt mera fruktad af slafvarna än vanlig piskning, helst som de ofta
fingo såren sköljda med saltadt och peppradt vatten. Se »American Slacery as it is».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
