- Project Runeberg -  Kampen för och emot negerslafveriet. Ett blad ur Förenta staternas historia /
120

(1896) [MARC] Author: Cecilia Bååth-Holmberg - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Slaffrågans utveckling och tillspetsning (från omkring 1831 till 1861) - 7. John Quincy Adams 1825—29; And. Jackson 1829—37; bildandet af whigpartiet; slafveriet inom distriktet Kolumbia; den stora »petitionsstriden» på 1830—40-talet; Athertonmunkaflen 1838

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Och dock var det under Jacksons styrelse, som John Q. Adams skulle komma
att spela en mera betydande roll i slalTrågan.

Han var utan tvifvel en af Förenta Staternas mest framstående statsmän;
han var född 1767; son af en president och själf president, passerade han så att
säga alla faser inom det offentliga lifvet, till dess han, just då man trodde denna
hans bana slut, ånyo ingrep däri på ett sätt, som gjorde hans sista år till de mest
betydelsefulla af hans lif. Och dock ha väl få män börjat sin offentliga bana så
tidigt och med så stor utmärkelse.

I sin första ungdom åtföljde han sin fader, John Adams, till England och
besökte därefter Holland, Frankrike och Ryssland. Han började sin »dagbok»
vid 12 års ålder 1779 och slöt den år 1848, strax före sin död, 81 år gammal.
Då hans fader utnämdes till minister i England, återvände han till Amerika och
idkade studier vid Harward College. 1794 blef han minister i Holland och 1797
i Berlin. 1802 återvände han och var medlem i Massachusetts legislatur till 1803,
då han blef senator. År 1809 återvände han till Ryssland i egenskap af minister,
och 1815 sändes han i samma befattning till England. 1817 hemkallades han af
Monroe, utnämdes till statsminister och blef 1825 Förenta Staternas president.
Efter fyra år utträngdes han af Jackson. Han var då 62 år gammal, och hans
motståndare ansågo, som sagdt, hans lysande politiska bana vara slut.

Då med ens spreds ryktet om att expresidenten blifvit uppställd såsom
kongresskandidat för sin valkrets i Massachusetts. Man ville knappast tro det. Skulle
en f. d. minister och president emottaga ett relativt så underordnadt uppdrag?
Något sådant hade man dittills aldrig hört eller sett. Men Adams var ännu i sin
fulla kraft och hyllade den principen, att bästa sättet att bibehålla sitt inflytande
vore att använda det. Han visste också med sig, att han alltid användt det för
sitt lands bästa. Han emottog alltså kandidaturen och blef 1830 enhälligt vald till
kongressledamot. Under mer än 17 år från denna tid — d. v. s. ända till sin
dödsminut, ty som bekant dog han plötsligt som en soldat på sin post midt under
sittande session — fyllde han, »the old man eloquent», denna sin plats med stor
kraft och ära, den mest fruktade motståndare till frihetens och humanitetens fiender.

Ty fa män i Förenta Staterna hafva varit mera glödande frihetsvänner än
han. Till följd häraf var han ock en afgjord fiende till slafveriinstitutionen; men
han var icke abolitionist och slöt sig aldrig till något bestämdt parti. Det Oaktadt
var han i det närmaste lika hatad som Garrison af slafsystemets försvarare,
särskildt sedan striden om petitionsrätten utbrutit i kongressen. Mera härom i det
följande *.

Adams blef, som sagdt, undanträngd från presidentstolen af general Andrew
Jackson, hans motsats i nästan allting, främst i politiska åsikter.

Denne var nämligen en äkta sydstatsman, härsklysten, vinningslysten, despotisk.
Han var född 1767 af fattiga irländska föräldrar; studerade först till präst, men blef
soldat vid 14 års ålder under frihetskriget. Han hade alltid utmärkt sig för vildhet
och oregerlighet och var känd som spelare och slagskämpe. Vid 22 års ålder
flyttade han till Tennessee, bosatte sig i Nashville, tog här en annan mans hustru,
fru Robbards, i sitt hus och gifte sig med henne, sedan hon skilts från sin man.
Han hade då utbildat sig till advokat, hvilket yrke tyckes hafva varit särdeles
förmånligt i Förenta Staterna under »bomullsperioden». Vid slagsmål, dueller, dryckes-

• Se utförligt: >Life and public services of John Quincy Adams*,’ by William H. Seward.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:25:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cbhkfoen/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free