Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Slaffrågans utveckling och tillspetsning (från omkring 1831 till 1861) - 7. John Quincy Adams 1825—29; And. Jackson 1829—37; bildandet af whigpartiet; slafveriet inom distriktet Kolumbia; den stora »petitionsstriden» på 1830—40-talet; Athertonmunkaflen 1838
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dryckeslag och kapplöpningar utmärkte sig denne lagens tolk fortfarande och förvärfvade
sig därunder många både vänner och fiender. Han valdes till kongressmedlem
1796 och till senator 1797. Vid indiankrigets utbrott blef han generalmajor.
Under detta fälttåg uppstod bland soldaterna brist på lifsmedel; de klagade
för generalen. Han upptog då ur sin ficka en handfull »hickorynötter» och sade:
»Jag skall dela min kost med er». Däraf fick han tillnamnet »Old Hickory», som
han alltid fick behålla. Men då soldaterna ändock förklarade, att de ville »gå hem»,
ställde han sig i vägen för dem och svor på, att han skulle nedskjuta den förste,
som försökte desertera[1].
 |
| President Jackson. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
