- Project Runeberg -  Kampen för och emot negerslafveriet. Ett blad ur Förenta staternas historia /
129

(1896) [MARC] Author: Cecilia Bååth-Holmberg - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Slaffrågans utveckling och tillspetsning (från omkring 1831 till 1861) - 7. John Quincy Adams 1825—29; And. Jackson 1829—37; bildandet af whigpartiet; slafveriet inom distriktet Kolumbia; den stora »petitionsstriden» på 1830—40-talet; Athertonmunkaflen 1838

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Thompson begärde åter, att mr Adams genom en resolution skulle tillrättavisas, for
<iet han drifvit gäck med Huset. »Ty är det icke att drifva gäck att så narra
svdstatsrepresentanterna? Att nästan till vanvett uppreta hela delegationen från
slafstaterna?»

Hvarpå mr Adams utan att resa sig från sin stol torrt svarade, att han
hoppades att »icke göras ansvarig för alla sydstatsrepresentanternas dumheter»*.

Under tre dagar fortfor stämningen att vara högst upprörd, och under hela
tiden förblef Adams lugn och ironisk sittande på sin plats, knappast tagande notis
om alla de hotelser och vreda tillmälen, som slungades emot honom.

När det ändtligen blef något stillsammare i salen, reste han sig och begärde
ordet. Det blef ögonblickligen tyst, och trots all förbittring lyssnade en hvar till
honom med den vördnad, som hans begåfning, ålder och ställning ingåfvo. Han
sade, att om det varit fråga om en petition af slafvar för upphäfvandet af slafveriet
skulle han åtminstone hafva betänkt sig, innan han i någon form bragte saken
inför Huset. Ty huru helig han än ansåg petitionsrätten vara, ville han dock hafva
rätt att utöfva en viss takt full censur, innan han föreläde huset en petition, som
hans omdöme sade honom icke borde framläggas. Men blott den omständigheten
att petitionen vore från en slaf, skulle aldrig hindra honom från att göra detta.
Om en hund eller en häst kunde tala eller skrifva och hade sändt honom en
petition, skulle han hafva framlagt den inför Huset. En petition vore en bön, en
Åkallan till en högre varelse — såsom när man åkallar Gud. Han förklarade, att
konstitutionens skapare skulle hafva tillbakavisat tanken på att hafva gifvit folket
petitionsrätten. »Denna rätt gaf Gud åt hela mänskligheten redan vid människans
skapelse. Petitionsrätten är rättigheten att bedja, och den är oberoende af den
bedjandes samhällsställning eller ras — det är min åsikt.»

Omkring Adams hade så småningom samlat sig alla de frisinnade elementen
i Huset, hvilka gjorde hans åsikt till sin och kraftigt understödde honom.

Emellertid segrade dock sydstatsrepresentanterna och beslut fattades, att
»slafvar icke äga den petitionsrätt, som konstitutionen tillförsäkrar Förenta
Staternas medborgare».

Denna beryktade »slafpetition» för slafveriet, som onekligen kan förefalla
egendomlig, var dock i själfva verket alls ingen petition från slafvar. Det var helt
enkelt ett narri af några slafägare för att sätta den gamle Adams på det hala.
Han genomskådade dock genast komplotten, beslöt att framlämna papperet och
sålunda vända gycklet mot dess upphofsmän **.

Vid 1838 års kongress upptogs saken ånyo, och den s. k.
»Athertons-mun-kaflen» blef genast från början antagen. Den anses med orätt bära Athertons
namn (representant från New Hampshire), enär denne endast varit handen och
-Calhoun dess egentlige upphofsmän. Huru som helst, utan någon debatt, utån att
mer än en enda röst, John Quincy Adams’, höjdes däremot, antogs följande
resolution, som bestämde

»att alla petitioner, memorial och papper rörande upphäfvandet af slafveriet
■eller slafhandeln i någon stat eller distrikt eller territorium inom Förenta Staterna
skola bordläggas utan att hafva blifvit debatterade, upplästa eller refererade samt
icke föranleda till någon åtgärd».

• Henry Wilson: »Rise and Fall of the Slacepoicer», vol. 1, pag. 348.

** William Seward: »Life and public scrcices of John Quincy Adams», pag. 291.

C. B åo t!t- IIo Irn berg, Negerslafveriet. 17

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:25:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cbhkfoen/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free