Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Slaffrågans utveckling och tillspetsning (från omkring 1831 till 1861) - 8. Konfiskerandet af abolitionistskrifter 1835; kongressdebatt om Arkansas; andra seminolkriget 1835; Armistadaffären 1839; missnöje med England; »Creolen» 1841; mr Giddings i kongressen; kongressscener
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och döma det till evig ödemark;–-allt detta må ni göra, det ligger inom
den fysiska möjlighetens gränser. Men högtidligt bedyrar jag inför hvarje
gentleman, jag förkunnar inför landet och inför hela världen, att till dess allt detta blir
i bokstafligaste mening fullbordadt, kan ni icke, skall ni icke införa slafveriet i
hjärtat af Norden.»
En annan triumf för slafsystemet var det andra kriget med seminolerna, som
började 1835 och varade i 8 år. Det var alltigenom ett slafkrig, ty det uppkom,
liksom det första kriget, dels på grund däraf att invånarne i Florida önskade, att
seminolerna åter skulle utlämna de negrer, som hos dem alltjämt funnit skydd,
dels därför att Georgien och Syd-Karolina beslutat att icke så nära sina gränser
tåla en asyl för bortrymda slafvar.
Floridas invånare framlämnade alltså till presidenten Jackson en protest mot
indianernas vidare kvarstannande i territoriet, och denne befallde, som man kunde
vänta sig, så fort det gällde att gynna slafsystemet, att de skulle begifva sig väster
om Mississippi och förena sig med creekindianerna, från hvilka de skilt sig för
flera år sedan.
Ett stort parti af seminolerna vägrade att ingå härpå. I spetsen för dem
stod en ung höfding, Osceola, son af en halfblodskvinna och en engelsman. General
Thompson, som af presidenten sändts till Florida med order att sammandraga
trupper för att med våld drifva indianerna från deras land, kallade dessas främste
män till rådslag i Fort King. Han försökte här förmå dem alt ^ foga sig efter den
store faderns vilja». Men Osceola reste sig stolt, högg sin bowieknif i bordet och
svarade: »Endast på detta sätt vill jag underteckna ett fördrag med er». General
Thompson lät då gripa honom och höll honom fängslad några dagar. Under
denna tid lät generalen äfvenledes gripa hans unga hustru, dotter till en höfding,
som gift sig med en från slafstaterna flydd kvinna; hon sändes nu till moderns
herre i hopplöst slafveri.
När Osceola sluppit lös, svor han liämd och död åt förrädarne; för syns skull
undertecknade han fördraget, men väl åter bland sitt folk, tågade han i spetsen
för sina män mot »blekansiktena» och slog dem vid Wahoo Swamp den 28 dec.
1835. I sina truppers åsyn blef Thompson dödad och skalperad, emedan »han
låtit belägga seminolernas stolte höfding med nesliga bojor».
Kriget var nu i full gång och hela territoriet i största uppståndelse.
Krigslyckan vacklade af och an under flera år. 1837 blef Osceola trolöst gripen, då
han under parlamentärflagg kom till en af de amerikanske generalernas läger; han
inspärrades därefter såsom fånge i Fort Moultrie, där han dog i januari 1838.
Men kriget fortfor. President Jackson hade undanträngts af van Buren och
denne i sin tur af Harrison, som en vecka efter sitt tillträde dog och efterföljdes
af Tyler — alla tillhörande slafpartiet — och ännu fortfor kriget. Hundratals frie
fargade män blefvo förrädiskt gripna och sända att försäljas på sydstaternas
slafmark-nader. Slafhandlare hade till och med begärt regeringens tillstånd att i Florida få
jaga indianernas slafvar. Presidenten Jackson hade gifvit sitt samtycke härtill: »ty
hvarför skulle ej en hvit man få jaga indianslafvar?» * Seminolerna blefvo dock
naturligtvis till slut slagna och nödgades draga sig tillbaka; först 1842 blef fred
sluten. Kriget hade då kostat Förenta Staterna 40 millioner dollars, två gånger
så mycket, som betaltes för Lousiana och Florida tillsammans. Det beräknades,
* Henry Wilson: tRisc and Falt of the Slatepower», vol. 1, pag. 517.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
