- Project Runeberg -  Kampen för och emot negerslafveriet. Ett blad ur Förenta staternas historia /
141

(1896) [MARC] Author: Cecilia Bååth-Holmberg - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Slaffrågans utveckling och tillspetsning (från omkring 1831 till 1861) - 9. »Priggaffären» 1839 och »Latimeraffären» 1842; möte i Faneuil Hall; »intermarriagelagen» m. fl. lagar för de svarta; Frederick Douglass

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sägas lysa öfver ett frihetens land. Han genomtränger skogarne, han ilar under
natten öfver de gröna kärren, hela dagen ligger han gömd i vassen, han trotsar de
förrädiska träsken, han vadar öfver flpder, han klättrar uppför berg; men han
undflyr hvarje kristen man såsom sin farligaste fiende. Till slut uppnår han de fria
staterna, men han hvilar ej från sin långa lard förr, än han befinner sig i den
helgedom, som kallas frihetens vagga. Här stannar han vid vår härd och begär
gästfrihet och skydd. Och hvad svara Bostons humanitet, kristendom och
frihets-kärlek till denna bön? Jaktsignalen är gifven; den odödliga leken är i full fart;
ett koppel blodhundar i människoskepnad är satt på spår; de förfölja, gripa, hugga
honom fast; förtryckaren själf är »master» under jakten, och nationens andra
dömande myndigheter leda indrifvandet! Edra poliskonstaplar och fångvaktare
äro frivilliga deltagare i denna afskvvärda affär, och edra gator och fängelser äro
jaktmarken, på hvilken villebrådet blifvit fälldt och bragt i förvar».

Flera andra talare, bland dem den bekante Frederick Douglass, sökte få
ordet, men oväsendet blef nu så stort, att det var omöjligt. Till slut tilltalade
Wendell Philipps den stormiga församlingen, ehuru under dess hojtande och
hyssj-ningar. Han brännmärkte skarpt orostiftarne såsom fega stackare, hvilka skakade
de kedjor, som bundo dem vid slafveriets vagn, men utan att våga bryta dem.
»När jag ser uppå dessa fega tusenden och ser dem för innehållet å en bit
pergament trampa sina samveten och sina medmänniskors frihet under fotterna, säger
jag: förbannelse öfver Förenta Staternas konstitution!»

Detta pöbelns uppträdande väckte mycken harm, och motståndet mot
flyktingens utlämnande växte inom såväl stad som stat. En tidning, utgifven af
Channing och kallad »Latimer Journal and the North Star», spred argument och
kännedom om fakta bland folket samt ökade den allmänna oviljan.

Flera petitioner om fångens frigifvande, undertecknade af stadens främste
män, inlämnades till domare oeh guvernör, och denna oväntade allmänna
demonstration skrämde både myndigheter och mr. Grey. Den senare erbjöd sig alt
frigifva Latimer för en viss ersättning mot det att denne skulle erhålla papper
på både sin och sin hustrus frihet. Och sålunda utträdde Latimer under
mängdens jubel såsom en fri man ur Leverett-Street-fangelset. —

Senare lämnades till kongressen en petition, undertecknad af 50,000
invånare i Massachusetts och innehållande önskan om upphäfvandet af lagen för
förrymda slafvar. Det var just medan »Athertonmunkaflen» ännu gällde, men
Adams tog hand om petitionen och framlade den gång på gång under stor
förbittring af slafpartiet. Den ledde naturligtvis icke till något resultat. Men
allmänna uppmärksamheten var mer än någonsin fäst vid de ohyggliga
konsekvenserna af denna lag. Äfven andra lagar, afsedda för den färgade rasen, blefvo
ungefar samtidigt föremål för petitioner, särskildt från abolitionisterna.

Så t. ex. den så kallade »intermarriagelagen», som förbjöd giftermål mellan
en färgad och en hvit. Egendomligt nog voro flera denna lag gällande petitioner
undertecknade af damer. Detta väckte mycken anstöt, och i Huset yttrade en
representant den meningen, att bland alla dem, som undertecknat petitionen, icke
funnes tio dygdiga. En annan, mr. Bradburn, förklarade det omöjligt, att en
»kristen skulle kunna gifta sig med en neger eller en mulatt». Mr. Marcy
betecknade en samtidigt framlagd motion i samma syfte såsom ett nvhetsmakeri,
hvilket snart skulle följas af andra liknande motioner, som skulle tillåta de svarta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:25:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cbhkfoen/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free