Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Slaffrågans utveckling och tillspetsning (från omkring 1831 till 1861) - 9. »Priggaffären» 1839 och »Latimeraffären» 1842; möte i Faneuil Hall; »intermarriagelagen» m. fl. lagar för de svarta; Frederick Douglass
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han sammansparade hvad han kunde af den rikliga kost han erhöll i sin
herres hus, därmed gjorde han sig till vän med små hvita falliga gossar,
som han mötte på gatan, och dessa blefvo i sin tur allesamman mulattgossens
lärare. Med otrolig ihärdighet lärde han sig läsa. Lika fyndig var han, när det
gällde lära skrifva. På skeppsvarfvet i Baltimore hade han sett timmermännen
teckna olika bokstäfver på plankorna, B, S, o. s. v., allt efter som dessa voro
bestämda för babord, styrbord eller något dylikt. Han lärde sig snart att göra
efter dessa bokstäfver, och gatpojkarne fyllde i luckorna; han skref och skref, på
murar och släta stenar; hans penna var en bit krita.
Han hade blifvit 12 år gammal, och tanken på att vara slaf för lifstid
började bli honom olidlig. Att en gång kunna rymma och bli fri var hans enda
åslundan.
Hans rätte herre — d. v. s. hans fader — återfordrade honom emellertid,
enär han trodde, att den unge Douglass skulle bli alltför bortskämd i Baltimore.
Han skickade honom därför till en så kallad »negerbrytare», vid namn Co vev,
känd för sin ovanliga grymhet. Här skulle han tuktas, andligen och kroppsligen,
och lära sig lyda ulan att mucka. Under det första halfåret förgick knappast
någon dag, utan att han piskades, så att blodet flöt utför hans1 kropp. Då han
en dag under glödande solhetta arbetade å plantagen, neddignade han halft sanslös;
Covey piskade honom hårdt två gånger för att tvinga honom till arbete, men när
detta förblef omöjligt, gaf han honom ett våldsamt slag i hufvudet, så att blodet
forsade fram: »Detta skall väl kurera din hufvudvärk», sade han hånfullt.
Nästa morgon ämnade Covey åter hudflänga honom; men nu var det slut
på Douglass’ tålamod; i en handvändning hade han kastat sin plågare till marken.
Från den stunden fick han, egendomligt nog, vara jämförelsevis i fred. Men från
den stunden var också hans trälbundna ande liksom frigjord. Han afvaktade
endast tillfallet att rymma. Hans forne husbonde i Baltimore hyrde honom åter
för att arbeta på sitt skeppsvarf, och han blef mycket skicklig i detta yrke.
Samtidigt hade han tillåtelse att emellanåt sammanträffa med några fria fargade
män, som bildat ett slags lyceum till inbördes undervisning; här inhämtade äfven
han åtskilliga kunskaper.
Den 3 september 1838 flydde Douglass från Baltimore. Under otroliga faror,
ständigt utsatt för att bli gripen af människojägare eller söndersliten af deras
blodhundar, uppnådde han slutligen de fria staterna. Han har så beskrifvit sina
känslor, då han anlände till New-York: »Midt bland tusenden af mina landsmän,
och likväl en fullkomlig främling! Midt bland mina medmänniskor, och likväl i
större fara än bland hungriga vargar! Jag var utan hem, utan vänner, utan
arbete, utan penningar och utan den minsta aning om, hvart jag skulle gå för alt
söka hjälp».
En fri färgad man gaf honom emellertid den hjälp han behöfde och sände
honom till sina vänner i New-Bedford, Massachusetts. Här måste han till en
början arbeta som timmerman och dagakarl. Men han var dock fri! Genom
flit, redbarhet och sällsynt begåfning lyckades han så småningom tillkämpa sig
en så pass god ekonomisk ställning, alt han kunde gifta sig med en iargad kvinna.
Han deltog nu ifrigt i alla kristliga sammankomster och arbetade ihärdigt på att
öka sina kunskaper. Äfven deltog han i andra offentliga möten, där
slafemancipationen och andra ämnen diskuterades. Det var på ett sådant, som hans väl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
