Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Slaffrågans utveckling och tillspetsning (från omkring 1831 till 1861) - 10. Splittring bland abolitionisterna; presidentvalet 1840; »the Liberty party»; adress till slafvarna; abolitionisternas radikalism; fria färgade sjömän fängslade i Söderns hamnar; Samuel Hoarse; presidentvalet 1844; annektionen af Texas; krig med Mexiko 1846; protester från nordstaterna och abolitionisterna; Wilmotförbehållet 1846; Oregonfrågan; Calhouns uppträdande; Söderns vrede; presidentvalet 1848; »freesoilpartiet»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Clay själf var ytterst nedstämd. »Det sista slag, som fallit på vårt land, är
mycket tungt», skref han till en vän, »jag hoppas det må kunna hämta sig från
det, men utsikterna äro mörka och nedslående. Jag är rädd, att det skall dröja
länge — om någonsin — innan vårt folk kan resa sig från Jacksonismens
korrumperande inflytande. Jag ber till Gud, att det må bli lyckligt befriadt därifrån[1].»
»Jacksonismens» följder visade sig ock under Tyler och Polk i
Texas-annektionen och det mexikanska kriget.
Polk. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>