- Project Runeberg -  Kampen för och emot negerslafveriet. Ett blad ur Förenta staternas historia /
151

(1896) [MARC] Author: Cecilia Bååth-Holmberg - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Slaffrågans utveckling och tillspetsning (från omkring 1831 till 1861) - 10. Splittring bland abolitionisterna; presidentvalet 1840; »the Liberty party»; adress till slafvarna; abolitionisternas radikalism; fria färgade sjömän fängslade i Söderns hamnar; Samuel Hoarse; presidentvalet 1844; annektionen af Texas; krig med Mexiko 1846; protester från nordstaterna och abolitionisterna; Wilmotförbehållet 1846; Oregonfrågan; Calhouns uppträdande; Söderns vrede; presidentvalet 1848; »freesoilpartiet»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Clay själf var ytterst nedstämd. »Det sista slag, som fallit på vårt land, är
mycket tungt», skref han till en vän, »jag hoppas det må kunna hämta sig från
det, men utsikterna äro mörka och nedslående. Jag är rädd, att det skall dröja
länge — om någonsin — innan vårt folk kan resa sig från Jacksonismens
korrumperande inflytande. Jag ber till Gud, att det må bli lyckligt befriadt därifrån[1]

»Jacksonismens» följder visade sig ock under Tyler och Polk i
Texas-annektionen och det mexikanska kriget.

Polk.
Polk.


Annektionen af Texas bildar en epok i Förenta Staternas historia. Den
tillförde unionen ett landområde af 325,520 kvadratmil, hvilket en gång, väl befolkadt
med slafägande bomullsodlare, skulle kunna sönderdelas i flera stater. Och då
hvarje stat tillsatte ett visst antal medlemmar i kongressen, huru skulle då icke
Södern befästa sin makt inom denna! Ej under, att en sådan fördel af Calhoun
ansågs som en hörnpelare för slafsystemet.

År 1803, då Louisiana afträddes till Förenta Staterna, hade så väl sistnämda
makt som Spanien gjort anspråk på Texas. Efter flerårig strid hade emellertid
Förenta Staterna afsagt sig alla anspråk på detta land.

Samma år som Missouri upptagits såsom slafstat i unionen, hade Mexiko
tillkämpat sig sin själfständighet undan Spaniens välde. Redan 1824 frigaf Mexiko
alla sina slafvar och stadfäste detta medelst ett lagbud af år 1829, som gällde
äfven för Texas.


[1] H. v. Holst, »John C. Calhoun», pag. 250; Carl Schurz, »Life of Henry Clay», vol. II, pag. 266.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:25:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cbhkfoen/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free