Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Slaffrågans utveckling och tillspetsning (från omkring 1831 till 1861) - 13. Kaliforniens upptagande som stat; presidenten Taylor; kongress-strider; Henry Clay och »omnibusbillen» 1850; debatter i kongressen; Calhouns sista uppträdande; hans död; Websters uppträdande; hans 7-mars tal; verkan däraf; kompromissens antagande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vrede, intet häftigt utbrott, som han så ofta förr brukat gifva luft, intet, som på
minsta sätt kunde väcka anstöt.
Han påpekade den fara, som stod för dörren. »Ropet union, union —
ärorika union’ kunde numera lika litet skydda för upplösning, som läkarens utrop:
’hälsa, hälsa — ärorika hälsa’, kunde rädda en af sjukdom dödsdömd man.» Han
påpekade, att unionen icke kunde bestå utan en fullkomlig jämvikt mellan de
slaf-ägande och de fria staterna; att denna jämvikt blifvit störd af de senares tillväxt;
att denna tillväxt uppkommit genom en lagstiftning, gynnsam mot de fria staterna,
ogynnsam mot Södern — antislafveriförordningen af 1787, Missourikompromissen
m. fl. —; att allt hopp om jämvikt skulle vara förbi, om slafveri utestängdes från
Kalifornien och de nyförvärfvade territorierna; att Kaliforniens upptagande var
profvet, huruvida Södern någonsin skulle kunna vänta sig rättvisa; att unionen
skulle sprängas, ifall icke Södern finge rättvisa; att, för bevarandet af unionen,
jämvikten måste återställas, och att detta endast kunde ske genom ett tillägg till
konstitutionen, hvilket skulle gifva Södern makt att skydda sig själf*. Hvari detta
tillägg skulle bestå, uttryckte Calhoun icke fullt klart. Det antogs allmänt, att han
menade ett tillägg, som skulle föreskrifva tillsättandet af två presidenter, en för
de slafagande, en för de fria staterna, och båda ägande vetorätt med hänsyn till
kongressbeslut — ett fantastiskt, omöjligt schema.
Då han själf var för svag att hålla sitt tal, måste en annan senator, Mason
från Virginien, uppläsa det. 1 salen och gallerierna rådde ljudlös tystnad och
hela scenen bar prägeln af en begrafningshögtidlighet.
Själf satt slafveriets gamle förkämpe som en bild af sin dömda sak, en sak
som var i strid mot tidens civilisation och förgäfves kämpade mot ödet, en sak,
den hvarken unionen eller skilsmässa, hvarken vältalighet i senaten, slughet i
diplomatien eller tapperhet i siaktningen skulle kunna rädda; han satt där orörlig som
en staty och med dödens stämpel; hans mörka ögon lyste af feberaktig inre
rörelse under hans rynkade ögonbryn, medan han lyssnade till sina egna ord från
en annans läppar och på de omgifvandes ansikten ängsligt iakttog verkan däraf,
ord af sorgsen misströstan, som förutsade hvad komma skulle och trots all
hopplöshet utgjorde ett fåfängt försök alt afvärja faran genom Att tillråda omöjliga
mått och steg.
Fyra veckor därefter slöt han sina ögon för alltid, trogen sin sak i det sista
och medan hans darrande läppar hviskade: »Södern, den arma Södern, hvad skall
det väl bli af den!»
Södern hade förlorat sin främste och mest helgjutne son, sin genialaste
försvarare. Endast en kort tid ännu skulle den kunna hålla sin makt uppe för att
sedan sammanstörta med ett dån, som skulle ljuda öfver världen. Djupt sörjde
den sin anförare och sökte fåfängt efler en honom jämbördig man, som skulle
kunna upptaga hans mantel**.
Clay och Webster talade båda till hans ära i senaten, och den senare, hans
personlige vän, ehuru hans främste politiske rival, yttrade, att »intet lågt, ovärdigt
eller själfviskt fanns någonsin i Calhouns tanke eller hjärta***.»
* H. v. Holst: John C. Calhoun, pag. 339—344.
** JelT. Davis: Rise and Fall of the confedcrate yorernmeni, vol. I, pag 17.
*** »Orbituary Adresses dcliccrcd ön the oceasion of the death of the Hon. John C.
Calhoun, in the Senate of the United States, april 1, 1S’>0», pag. 19, 23.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
