- Project Runeberg -  Kampen för och emot negerslafveriet. Ett blad ur Förenta staternas historia /
180

(1896) [MARC] Author: Cecilia Bååth-Holmberg - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Slaffrågans utveckling och tillspetsning (från omkring 1831 till 1861) - 13. Kaliforniens upptagande som stat; presidenten Taylor; kongress-strider; Henry Clay och »omnibusbillen» 1850; debatter i kongressen; Calhouns sista uppträdande; hans död; Websters uppträdande; hans 7-mars tal; verkan däraf; kompromissens antagande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bevilja en förhöjning af importtullen — en lifsfråga för det industriella
Massachusetts och öfverhufvud taget hela Nya England.

Hvilket tal af »frihetens förkämpe»! »Intet tal, som hållits i Amerika, har
någonsin uppväckt en så djup och rättmätig harm. Ingen politisk handling i
Amerika, allt sedan Benedict Arnolds förräderi, har väckt så mycken sedlig ovilja som
Daniel Websters handlingssätt*.»

»I minnens», yttrade Parker i den ljungande predikan eller rättare det strafftal,
han i anledning af Websters död den 31 okt. 1852 höll i Melodeon i Boston**,
»I minnens, hvad folket kände, när telegrafen frambar den första nyheten. Man
kunde ej tro på detta åskslag. I erinren eder, huru whigpartiet och de
demokratiska tidningarna behandlade underrättelsen därom. Talet kom ut i sin helhet,
och I kännen verkningarna. En af de anseddaste män i denna stat, då beklädande
ett högt ämbete, förklarade, att ’så vidt han kunde förstå, syntes Webster
inspirerad af djäfvulen’. I minnens den harm, den sorg och den ångest man
kände. Jag tror, att icke etthundra framstående män i hela Nya England
gillade talet. Men så stor var detta jätteförstånds makt, att aderton dagar efter
talet niohundra åttiosju personer i Boston tillställde honom ett bref, sägande honom,
att han hade ’utpekat pliktens väg, öfvertvgat ett folks förstånd och berört dess
samvete’.–-»

Men Massachusetts’ legislatur — det var denna stat, som valt Webster till
senator — sammanträdde och antog en resolution, att slafveriet vore emot all
humanitet och emot Guds Jagar samt att omedelbar abolition vore regeringens
första och största plikt, hvarför kongressen uppmanades att upphäfva alla lagar,
som sanktionerade det. En liknande resolution antogs af ett massmöte i Faneuil
Hall, utlyst af kongressrepresentanterna Richard Dana, Charles Sumner, Henry
Wilson samt af Whittier, Samuel Hoar m. fl. Ännu skarpare uttalade sig ett annat
möte i Faneuil Hall, utlyst af Samuel Sewell, Parker m. fl. Parker talade
väldeligen mot talet af d. 7 mars. som han förklarade vara »ovärdigt såväl en klok
statsman som en god man», och Wendell Phillips underkastade alla Websters förslag
en genomgående kritik. Webster hade svikit sitt mandat, och staten
Massachusetts-legislatur borde säga honom: »Vi, representationen för det folk ni representerar,
valde er att rösta för frihet och emot det grymma och förnedrande påbudet om
gripandet af dem, som fly från förtrycket. Staten Massachusetts vill icke godkänna
den position mr Webster tagit — —»

Under stor upphetsning fortgick emellertid kongressen. Såsom ett exempel
på debattens hetta kan nämnas, att midt under sessionen den 17 april uppdrog
senator Foote sin revolver för att afskjuta den mot senator Benton: »Jag är
obeväpnad», ropade denne, »jag bär aldrig vapén — gån ur vägen och låten
lönnmördaren skjuta!» Den ursinnige sydstatssenatorn blef emellertid afväpnad och
saken nedtystad. Presidenten Taylors plötsliga död den 9 juli var en väsentlig
orsak till slafpartiets slutliga och afgörande seger. Han hade nämligen orubbligt
vidhållit sin en gång intagna ställning att icke medgifva något parti ett orättvist
intrång i det andras rättigheter eller intressen. Söderns högljudda förhäfvelse hade
under hans förvaltning något tystnat; Syd-Karolina hade icke vågat att tala så
högt om sina ärelystna planer; Texas, som hotat unionen med krig, om det be-

* Theodor Parkers Samlade skrifter, del IX, pag. 121.

** Theodor Parkers Samlade skrifter, del IV, sid. 151.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:25:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cbhkfoen/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free