- Project Runeberg -  Kampen för och emot negerslafveriet. Ett blad ur Förenta staternas historia /
213

(1896) [MARC] Author: Cecilia Bååth-Holmberg - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Slaffrågans utveckling och tillspetsning (från omkring 1831 till 1861) - 16. Charles Sumners tat i kongressen om »brottet mot Kansas»; Preston Brooks öfverfaller Sumner i senaten; Södern hyllar Brooks; presidentvalet 1856; presidenten Buchanan; »Dred Scott-målet»; Douglas och »squatter-suveräniteten»; kongress-debatt; Lecompton-debatten; Abraham Lincolns ståndpunkt i slaffrågan; valstriden i Illinois och Douglas-Lincoln-debatten 1858; Lincolns personlighet och biografi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

error», hvilken bestod däri, att sakens fakta förelädes Förenta Staternas domstol
i Washington, som då ägde att falla afgörande utslag.

Öfverdomaren Taney, som genom detta mål förvärfvat sig en sorglig
ryktbarhet i Amerikas historia, icke allenast stadfäste Missourijurvns dom, utan skärpte
den än ytterligare och detta under det äfvenledes sorgligt beryktade påståendet,
att »en svart man äger inga rättigheter, som en hvit är förbunden att respektera».

Dred Scott dömdes alltså till evigt slafveri, enär han som slaf blifvit från
det fria Illinois återförd till slafstaten Missouri, hvarvid han gick förlustig fördelen
af vistandet i Illinois och ånyo hemföll under Missourilagen.

Målet blef prejudikat i följande punkter:

1. Ingen fri neger kan någonsin bli medborgare i Förenta Staterna.

2. Den del af Missourikompromissen, som upphäfver slafveri i territorierna
36° 30’ nordlig bredd, är författningsvidrig.

3. En slaf kan af sin herre föras till en fristat, där slafveri är förbjudet,
utan att därigenom bli en fri man.

Detta utslag gillades af nationalregeringen och af det demokratiska partiet,
men fördömdes i skarpa ordalag af republikanerna. Särskildt uppstod mellan
Douglas och Lincoln, de båda män som efter denna tid kommo att stå såsom
medtäflare om makten, en het debatt, i hvilken Lincoln kraftigt och klart
förklarade Dred-Scott-domen såsom partisk och olaglig.

Men den hade dock tillsvidare fullt gällande kraft och hade, som sagdt, blifvit
en cause célébre, ett nytt plus i den orsakskedja, som till slut skulle komma att
störta den makt, som framkallat den.

Senator Douglas hade emellertid att kämpa för ett omval af den stat, Illinois,
hvars representant han var. Ett dylikt återval var för honom af allra största vikt
såväl i och för sig själft som för presidentvalet 1860, till hvilket det vore ett godt
trappsteg. Illinois var visserligen fristat, men på samma gång en demokratisk
stat, hvilket förklarar, hvarför en så utpräglad kämpe för slafveriet kunde bli dess
senator. Särskildt gynnade dess södra del »systemet», befolkad som den var af
emigranter från närgränsande slafstater — vi erinra endast om Altontragedien.
Men i dess norra del började fristatslynnet att allt mer och mer göra sig gällande,
i den mån som den hastigt växande staden Chicago fylldes af invandrare
öster-ifrån och började lifligt sympatisera med den öfriga Norden. Douglas måste alltså
för hvad pris som helst söka stadga sin makt och sitt inflytande samt söka vinna
röster äfven i norra delen af staten. Han gjorde därför under sken af
principfasthet dock på sätt och vis en svängning, som för honom själf blef ödesdiger,
enär han därigenom förolämpade Söderns demokrater, hvilka aldrig förläto eller
glömde delta.

Kansas-striden pågick som bäst, och i kongressen hade framlagts en bill om
Kansas’ intagande i unionen med Lecomptonkonstitulionen, som upplät landet för
slafveriet, samtidigt som den upphäfde den just af Douglas förut förfäktade
»squatter-suveräniteten». Ty denna hade afsett folkets rätt att själf välja sin författning,
medan Lecomptonkonstitulionen påtvingades det emot dess vilja och i trots af
dess val, hvilket, gäckande alla Söderns ansträngningar, var och förblef
Topeka-eller fristatsförfattningen. Bland dem som afgjordt röstade emot denna
konstitutions antagande, var till allmän förvåning således äfven Douglas, hvilken alltså i
denna punkt svek sitt gamla program och slöt sig till republikanerna. Han råkade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:25:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cbhkfoen/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free