- Project Runeberg -  Kampen för och emot negerslafveriet. Ett blad ur Förenta staternas historia /
237

(1896) [MARC] Author: Cecilia Bååth-Holmberg - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Slaffrågans utveckling och tillspetsning (från omkring 1831 till 1861) - 18. Söderns sista öfvergrepp i slaffrågan; återupptagande af den afrikanska slafhandeln; ny förföljelse mot den fria färgade befolkningen; »Personal-Liberty-laws»; 35:te kongressen; upprörd sinnesstämning bland sydstatsrepresentanterna; presidentvalet 1860; Lincolns val; verkan däraf; abolitionisternas misstroende mot Lincoln; hans val signalen till Söderns secession; Syd-Karolina gör början; »golfstaterna» följa exemplet; Buchanans svaghet och oduglighet; förräderi inom kabinettet; syd-statskommissarier i Washington; ny kongress-strid; Jefferson Davis’ tal; Sewards dito; prässens hållning; tvekan och oro i Norden; Söderns öfvermod; »Crittenden-kompromissen»; sydstatsrepresentanterna lämna kongressen; fredskongress; »Amerikas konfedererade stater» 1861; Jefferson Davis; Södern sätter sig i besittning af alla å dess områden varande arsenaler m. m.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Långt efter det han blifvit vald och frihetskriget var i full fart, misstrodde de
honom; han föreföll dem långsam som en krypande sköldpadda, och de tröttnade
icke att sporra honom genom att hopa glödande kol på hans hufvud. Lincoln å
sin sida lärde sig dock att allt mer och mer värdera särskildt Garrison; hans egen
oegennyttiga karaktär tilltalades af dennes allt uppoffrande osjälfviskhet.

Den viktiga 6 nov. nalkades, den dag då valet skulle ske och unionens öde
afgöras. Spänningen hade stigit till sin höjd, Oaktadt allmänna meningen var, att
Lincoln skulle segra. Han gjorde det också. Men när hans ifriga beundrare säga*
att det »obestridligen var hela amerikanska folkets val», så måste man göra en
betydlig afprutning. Ty han valdes i själfva verket knappast af halfva folket, äfven
om de konfedererade staterna frånräknas. Huru som helst: Abraham Lincoln skulle

Chicagos Wigwam.

efter fyra månader tillträda presidentskapet, men — dessa fyra månader voro af
fruktansvärd betydelse.

Lincolns val hade ingalunda väckt hvarken harm eller förbittring bland
Söderns, särskildt Syd-Karolinas, demokrater; det hälsades tvärtom med stort jubel
såsom en önskvärd och lämplig förevändning att sätta skilsmässohotelsen i verket.
Det blef sålunda ej en orsak till unionsupplösningen, hvilken länge varit förberedd,
utan endast signalen till denna.

Syd-Karolina gick i spetsen för den revolutionära rörelsen. Redan några
dagar före valet hade ett möte hållits i Charleston, vid hvilket beslut om ögon-

• Nicolay and Hay. vol. III, pag. 146.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:25:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cbhkfoen/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free