- Project Runeberg -  Kampen för och emot negerslafveriet. Ett blad ur Förenta staternas historia /
273

(1896) [MARC] Author: Cecilia Bååth-Holmberg - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Slaffrågans sista skede - 2. Slaffrågan framträder allt mera; general Butler och »krigskontraband»; general Frémonts emancipationsorder; general Hunters dito; Lincolns missnöje därmed; hans svåra ställning; hans budskap till 37:de kongressen; diplomatisk förbindelse med Haiti och Liberia; slafveriets upphäfvande i Kolumbia; upprättandet af skolor för negrer; rasoviljan växer; motsatta åsikter angående behandlingen af rebellernas undanrymda slafvar; svårigheter; de lojala gränsstaternas slafvar; Lincolns budskap i mars 1862; försök till öfverenskommelse med gränsslafstaterna; negrers användande till soldater; negerregementen; Söderns vrede och grymhet mot negersoldaternas familjer; negersoldaternas familjer frigöras; fördrag med England om afrikanska slafhandelns undertryckande; yrkan om allmän slafemancipation; Lincolns tvekan; Nordens nederlag i kriget; slaget vid Antietam och slafemancipationsproklamationen d. 22 sept. 1862; frihetsediktet den 1 jan. 1863

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nades allena i den osunda och sumpiga Chickahominyflodens dalgång, långt skild från
de samfärdsleder, å hvilka lifsmedel och krigsförnödenheter kunnat tillsändas honom;

De »sju dagame framfor Richmond», de sju blodiga drabbningarna, hvilka
förorsakade de båda arméerna en förlust af 50—60,(XX) man, gjorde slut på
overksamheten. General Lee, de konfedererades berömde härförare, drog sig med sina
trupper tillbaka till Richmond, och Mc Clellan tågade med Polomak-arméen till
Jamesfloden och besatte Harrison-Landing den 2 juli, samma dag som presidenten
Lincoln uppbådade ytterligare 300,000 man för tre års tjänstgöring.

Det var under dessa bekymmersamma förhållanden och medan missnöjet hos
Nordens republikaner växte både emot Lincoln och Mc Clellan, som den förre
erhöll så starka uppmaningar att upphäfva slafveriet, och det var dessa samma
förhållanden, som kommo honom att tveka, icke om saken, men om tidpunkten
vore den rätta. Mest af allt fruktade han för ett förhastande, hvarigenom han
skulle komma att splittra Norden; i juli 1862
hade Mc Clellan varnande låtit säga honom,
att ett radikalt uttalande i slaffrågan skulle
komma att söndra och skingra unionens
arméer. Och faran alt förlora gränsstaternas
stöd var alltjämt en fara för att spela segern
ur sina händer, hvad åter vore detsamma
som upprättandet af ett oerhördt slafrike.

Han hade emellertid begått ännu ett
militäriskt misstag, nämligen då han i spetsen
för de sydliga arméerna ställde generalerna
Halleck och Pope, båda ansedda såsom
odugliga, medan han lät Grant, Sherman
och Sheridan ligga overksamma och
obeaktade borta i västern. Som bekant var
det Södern, som till dess egen förvåning
fick utgöra själfva krigsskådeplatsen*.

Följden af detta missgrepp var nya
nederlag. Underrättelserna om slagen vid
Cedar Mountain, Groveton, andra bataljen
vid Bull Run, Chantilly m. fl. voro idel
olycksposter för Norden. Först sedan Mc Clellan återfått befälet ändrades
ställningen. Den 17 september utkämpades den stora striden vid Antietam, hvilken,
ehuru oafgjord, dock af Norden betraktades såsom en seger.

Så fort Lincoln erhållit den goda nyheten, sammankallade han sitt kabinett,
föreläde det sin redan färdiga emancipationsförklaring, och den 22 september 1862
offentliggjordes denna för nationen oek världen.

I denna proklamation förklarade han, nu som så många gånger förut, att
»krigets syfte var att praktiskt återställa den konstitutionella förbindelsen mellan
Förenta Staterna och hvarje enskild stat», med hvilken denna förbindelse redan
blifvit eller kunde komma att bli »störd»; att han vid nästa kongress-sammanträde

* Det förefaller nästan som ett spel af nemesis, att just Virginien, som framför någon
annan stat dragit vinst af slafveriet, var det land, som skulle lida mest af kriget. Af dettas
252 drabbningar, utkämpades icke mindre än 89 på denna olyckliga stats fält.

C. liåäth-1 lolmberg, Negerslafveriet. 35

»Stonewall-Jackson».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:25:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cbhkfoen/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free