- Project Runeberg -  Kampen för och emot negerslafveriet. Ett blad ur Förenta staternas historia /
288

(1896) [MARC] Author: Cecilia Bååth-Holmberg - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Slaffrågans sista skede - 4. Grant eröfrar Richmond, 3 april 1865; general Lee kapitulerar, 9 april; Lincolns besök i Richmond; general Anderson hissar stjärnbaneret å fort Sumter; Garrison hedrad; anslag i Södern mot Lincoln; Lincolns mord; allmän sorg; Lincolns jordafärd; mördaren skjuten; Jeff. Davis’ flykt, hans tillfångatagande och sista år; »rekonstruktionsarbetet»; presidenten Johnson; den svarta rasen fri, men rättslös; Ku-Klux-Klan; trettonde och fjortonde amendementet till konstitutionen; abolitionisternas arbete slut; »The Liberator» upphör, 31 dec. 1865; Garrisons afskedsord; den färgade befolkningen erhåller rösträtt, 30 mars 1870; Negrernas nuvarande ställning i Amerika; jäsande rashat; »slafveriets återinförande»; tillståndet i Västindien och å Haiti; negerfrågan ännu olöst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

såsom ett tecken till att kriget verkligen vore förbi. Det var en fest, hvartill hela
unionen sände delegerade. Hamnen vid Charleston var uppfylld af flaggbeklädda
örlogsfartyg. Alla närmade sig Fort Sumter. Ångare efter ångare lossade sina
laster af passagerare på bryggan af fästets ruiner; en skara af flottans och arméns
officerare samlades omkring den långa flaggstången i fästningens midt. Allt var
i ordning, och samma sönderskjutna flagga, som general Robert Anderson tvangs
att nedhala vid de upproriskas första anfall, gick nu åter upp efter följande ord
af honom: »Nu har jag den glädjen att se mitt hjärtas innerliga åstundan under
ett fyraårigt blodigt krig uppfylld. Lofvad vare Gud, att jag fått upplefva denna
dag — — Må hela världen utropa: Ära vare Gud i höjden och frid på jorden,
människorna en god vilja!»

General Lees kapitulation.
General Lees kapitulation.


Därefter hissade han med egen hand den ärorika flaggan upp på dess stång;
den hälsades af högljudda hurrarop äfven från deras läppar, som nyss sett
rebellbaneret svaja öfver sina hufvuden, och af en dånande salut af hundra skott från
Sumters murar, lika många från hvarje fästning och batteri utefter stranden samt
från hvarje örlogsfartyg i hamnen[1].

Henry Ward Beecher, som skulle hålla högtidstalet — ett tal till unionen,
sade bl. a.: »Då vår flagga gick ned, låg hon fyra år gömd i mörker. Under
denna sin förnedring helgade hon sig åt friheten. Då hon gick ned, hade fyra


[1] Se »Minnen» af J. A. Edgren (en af de svenska deltagarna i unionskriget, särskildt vid
Charlestons belägring).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:25:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cbhkfoen/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free