- Project Runeberg -  Kampen för och emot negerslafveriet. Ett blad ur Förenta staternas historia /
292

(1896) [MARC] Author: Cecilia Bååth-Holmberg - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Slaffrågans sista skede - 4. Grant eröfrar Richmond, 3 april 1865; general Lee kapitulerar, 9 april; Lincolns besök i Richmond; general Anderson hissar stjärnbaneret å fort Sumter; Garrison hedrad; anslag i Södern mot Lincoln; Lincolns mord; allmän sorg; Lincolns jordafärd; mördaren skjuten; Jeff. Davis’ flykt, hans tillfångatagande och sista år; »rekonstruktionsarbetet»; presidenten Johnson; den svarta rasen fri, men rättslös; Ku-Klux-Klan; trettonde och fjortonde amendementet till konstitutionen; abolitionisternas arbete slut; »The Liberator» upphör, 31 dec. 1865; Garrisons afskedsord; den färgade befolkningen erhåller rösträtt, 30 mars 1870; Negrernas nuvarande ställning i Amerika; jäsande rashat; »slafveriets återinförande»; tillståndet i Västindien och å Haiti; negerfrågan ännu olöst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

voro på Söderns sida; han lyckades också komma ända ned till Port Conway
vid Rappahannock, där han låg dold i en hölada, när han upptäcktes. Då han
ej ville gifva sig, sattes eld på ladan och Booth blef skjuten i hufvudet ungefär
på samma sätt, som han skjutit presidenten Lincoln. Också han drog sin sista
suck vid sjutiden på morgonen (den 25 april).

Spaningar efter hans medsammansvuma pågingo ifrigt; de flesta af dem
blefvo gripna, tre hängda och de öfriga dömda till lifstidsfängelse. Men
undersökningarna ledde till starka misstankar emot såväl Jefferson Davis som åtskilliga
andra mera framstående rebeller. Så t. ex. hade i Booths koffert hittats en
chiffer-depesch, till hvilken nyckeln fanns i krigsdepartementet i Richmond. 100,000

dollars belöning utfästes för gripandet af f. d. rebellpresidenten, 25,000 dollars för
hvar och en af de andra.

Redan den 2 april hade Jeff. Davis, medtagande sina skatter och ministrar,
flytt från det hotade Richmond till staden Danville, som hädanefter skulle vara
de konfedererades hufvudstad. Den 5 utfärdade han en proklamation, hvari han
förklarade, att hären, sedan den icke längre behöfde försvara hvarken Richmond
eller Petersburg, lätt skulle kunna tåga från det ena stället till det andra och slå
först den ena unionsarméen och sedan den andra. Aldrig skulle en fotsbredd af
Virginien eller någon annan stat afträdas till unionen eller fred slutas med
in-kräktarne å Söderns heliga jord**. Den 10 april fick han emellertid underrättelse

* Ett annat dylikt, kalladt -»emancipationen», är till hans ära rest i Washington;
initiativet till detsamma gafs af en fattig tvätterska af den färgade rasen.

•• Jeff. Davis: Rise and Fall of the Confederate Government, vol. II, pag. 677. Davis är
fräck nog att själf kalla denna proklamation »öfversangvinisk».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:25:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cbhkfoen/0296.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free