Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Slaffrågans sista skede - 4. Grant eröfrar Richmond, 3 april 1865; general Lee kapitulerar, 9 april; Lincolns besök i Richmond; general Anderson hissar stjärnbaneret å fort Sumter; Garrison hedrad; anslag i Södern mot Lincoln; Lincolns mord; allmän sorg; Lincolns jordafärd; mördaren skjuten; Jeff. Davis’ flykt, hans tillfångatagande och sista år; »rekonstruktionsarbetet»; presidenten Johnson; den svarta rasen fri, men rättslös; Ku-Klux-Klan; trettonde och fjortonde amendementet till konstitutionen; abolitionisternas arbete slut; »The Liberator» upphör, 31 dec. 1865; Garrisons afskedsord; den färgade befolkningen erhåller rösträtt, 30 mars 1870; Negrernas nuvarande ställning i Amerika; jäsande rashat; »slafveriets återinförande»; tillståndet i Västindien och å Haiti; negerfrågan ännu olöst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dade, rakt i strid mot republikanernas fordran och emot presidentens förut
uttalade åsikt, nämligen att rebellanförarne skulle bestraffas, deras politiska rättigheter
fråntagas dem och deras förmögenhet konfiskeras. Ännu starkare blef spänningen,
när det visade sig, att presidenten ingalunda var sinnad att bevilja de frigifna
slafvarna de medborgerliga rättigheter, som republikanerna ansågo tillkomma dem.
Hans uppfattning i detta stycke, som var synnerligt klok och sammanföll med
den Lincoln alltid hyste och med den Canning i århundradets början uttalat, kan
inbegripas i följande ord, fällda till en deputation från sydstaterna: »Jag skulle
vilja, att valrätten så småningom under tidernas lopp gåfves åt negrerna, och då
Andrew Johnson.
först åt dem, som kämpat för unionen, därefter åt dem, som kunna läsa och skrifva,
och slutligen åt dem, som genom att äga en förmögenhet af 200—250 dollars
bevisa, att de kunna uppehålla sig genom sitt eget arbete. Men att nu gifva alla
negrer rösträtt vore att frambesvärja ett raskrig».
Förgäfves sökte den svarta rasens främste målsmän, anförda af Frederick
Douglass, förmå Johnson att omedelbart bevilja dem denna rösträtt samt andra
medborgerliga rättigheter.
Följden blef, att negrerna, ehuru icke längre slafvar, dock ostraffadt
förföljdes i sydstaterna; deras ställning hade i själfva verket icke blifvit mycket bättre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
