- Project Runeberg -  Kampen för och emot negerslafveriet. Ett blad ur Förenta staternas historia /
303

(1896) [MARC] Author: Cecilia Bååth-Holmberg - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

16. Charles Sumners tat i kongressen
om »brottet mot Kansas»; Preston Brooks
öfverfaller Sumner i senaten; Södern
hyllar Brooks; presidentvalet 1856;
presidenten Buchanan; »Dred Scott-målet»; Douglas
och »squatter-suveräniteten»;
kongress-debatt; Lecompton-debatten; Abraham
Lincolns ståndpunkt i slaffrågan; valstriden
i Illinois och Douglas-Lincoln-debatten
1858; Lincolns personlighet och biografi
209
17. John Brown och angreppet på
Harpers Ferry 1859
227
18. Söderns sista öfvergrepp i
slaffrågan; återupptagande af den afrikanska
slafhandeln; ny förföljelse mot den fria
färgade befolkningen; »Personal-Liberty-laws»;
35:te kongressen; upprörd sinnesstämning
bland sydstatsrepresentanterna;
presidentvalet 1860; Lincolns val; verkan däraf;
abolitionisternas misstroende mot Lincoln;
hans val signalen till Söderns secession;
Syd-Karolina gör början; »golfstaterna»
följa exemplet; Buchanans svaghet och
oduglighet; förräderi inom kabinettet;
syd-statskommissarier i Washington; ny
kongress-strid; Jefferson Davis’ tal; Sewards
dito; prässens hållning; tvekan och oro i
Norden; Söderns öfvermod;
»Crittenden-kompromissen»; sydstatsrepresentanterna
lämna kongressen; fredskongress;
»Amerikas konfedererade stater» 1861; Jefferson
Davis; Södern sätter sig i besittning af alla
å dess områden varande arsenaler m. m.
233
IV.
Slaffrågans sista skede.
1. Lincolns personliga ställning; hans
resa till Washington, februari 1861; hans
installation d. 4 mars; hans budskap;
beskickning från regeringen i Montgomery
afvisad; major Anderson och fort Sumter;
fort Sumters fall och början af
inbördeskriget april 1861; gränsstaterna besluta
sig; Norden enig; allmän rusning till
arméen; unionens bevarande, ej slafveriets
upphäfvande, Nordens enda mål; Nordens
svåra ställning vid krigets början; Söderns
förakt för Norden; de första krigsåren
ogynnsamma för Norden; slaget vid Bull
Run; Englands och Frankrikes ställning
till Norden och Södern; öfriga europeiska
makter; svenskar i amerikanska
inbördeskriget; krigsentusiasm i Norden efter
slaget vid Bull Run
248
2. Slaffrågan framträder allt mera;
general Butler och »krigskontraband»;
general Frémonts emancipationsorder;
general Hunters dito; Lincolns missnöje
därmed; hans svåra ställning; hans budskap
till 37:de kongressen; diplomatisk
förbindelse med Haiti och Liberia; slafveriets
upphäfvande i Kolumbia; upprättandet af
skolor för negrer; rasoviljan växer;
motsatta åsikter angående behandlingen af
rebellernas undanrymda slafvar;
svårigheter; de lojala gränsstaternas slafvar;
Lincolns budskap i mars 1862; försök till
öfverenskommelse med gränsslafstaterna;
negrers användande till soldater;
negerregementen; Söderns vrede och grymhet
mot negersoldaternas familjer;
negersoldaternas familjer frigöras; fördrag med
England om afrikanska slafhandelns
undertryckande; yrkan om allmän
slafemancipation; Lincolns tvekan; Nordens
nederlag i kriget; slaget vid Antietam och
slafemancipationsproklamationen d. 22 sept.
1862; frihetsediktet den 1 jan. 1863
258
3. Söderns vedergällningssystem —
fångarna i Andersonville; jämförelse
mellan fångarnas behandling i Norden och
Södern; abolitionisternas arbete för de
frigifna slafvarnas hjälp; »freedmansbyrån»;
dess verksamhet; lagstiftning till förmån
för de svarte; omslag i krigslyckan till
förmån för Norden; Grant utnämd till
öfverbefälhafvare, februari 1864; Shermans
tåg genom Georgien; Söderns hjälpkällor
slut; önskan om fred; strid mellan
demokrater och republikaner i Norden;
Lincolns fiender; presidentvalet 1864;
Lincoln återvald; Södern begär fred;
konferensen å Hampton Roads; Lincolns
andra installation; hans budskap
275
4. Grant eröfrar Richmond, 3 april
1865; general Lee kapitulerar, 9 april;
Lincolns besök i Richmond; general
Anderson hissar stjärnbaneret å fort Sumter;
Garrison hedrad; anslag i Södern mot
Lincoln; Lincolns mord; allmän sorg;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:25:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cbhkfoen/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free