- Project Runeberg -  Amatördetektivens första bragd. En stockholmsroman från år 1906 /
23

(1911) [MARC] [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Notarien börjar kampanjen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Det tror jag inte. Han kom och hämtade hr Alm
för en halftimme sedan, men jag har inte hört talas
om att han skulle komma tillbaka.

Notarien ansåg sig inte behöfva inhämta flera
upplysningar. Att den främmande herrn vore identisk
med Kurt, därom tviflade han ej ett ögonblick, lika
litet som att han efter frukosten, då Alm gick till
sitt ämbetsrum, skulle återvända till Bellmansgatan
14. För att därvid infånga honom behöfdes intet
annat än att söka ut en lämplig position å Maria
kyrkogård och vänta ut honom. Men notarien föredrog
att söka upp dem vid frukostbordet. Då han
kommit ned på gatan, stannade han och reflekterade:

— Alm skall gå från frukosten till ämbetsrummet.
Det är därför sannolikt att de valt en restaurant,
som ligger i närheten af tullhuset. Mosebacke? —
Nej, Kurt tycker inte om serveringen där, det vet
jag. Och som han sannolikt bjudit sin vän
kammarskrifvaren, så har han också bestämt lokalen.
Mariahissens restaurant? Inte omöjligt, men föga
sannolikt. Pelikanen? — Ja, där har jag dem troligen.
Kurt besöker icke sällan Pelikanen och har särskildt
berömt dess frukostar. Och lokalen är ju veterligen
ett kärt tillhåll för tjänstemän i tullen. Alltså
genaste vägen dit.

Då notarien inträdde i matsalen på Pelikanen var
kammarskrifvare Alm den förste han såg. Och han
höll just på att äta frukost tillsamman med en herre,
som vände den inträdande ryggen, men notarien
kände sig genast öfvertygad om att det var Kurt.

— Nu har jag dig, min gosse, hviskade han
själfbelåtet, i det han stegade in i matsalen.

Men den illusionen föll till marken med det samma.
Hunnen litet längre fram i rummet, fick han nämligen
se den främmande herrns ansikte och upptäckte
nu till sin ledsnad att det var en honom vildt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:40:02 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ccaamat1b/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free