Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Notarien börjar kampanjen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Hör min herre till förtryckarne eller till de
förtryckta?
— Jag vet inte om, svarade notarien, att vi i vårt
land ha hvarken förtryckare eller förtryckta.
Främlingen betraktade honom med en hånfull
blick och sade med ett matt leende:
— Så kan man åtminstone inte säga i mitt
fädernesland Ryssland och väl knappast här heller —
såvida man inte tillhör förtryckarne. Ert yrke, min
herre?
Notarien höll på att gifva ett snäft svar, men så
kom han att tänka på att ett fortsatt samtal kanske
kunde ha sitt intresse, hvarför han helt beskedligt
svarade: — Jag är jurist.
Främlingen ryckte till och betraktade honom med
en hvass och tydligen hatfull blick. Sannolikt hade
han ett glåpord på tungan, men ändrade sig och sporde
i ganska mjuk ton:
— Kanske min herre också är advokat? —
— Ja, det är jag.
— Skulle min herre då vilja svara på frågan: Står
det i den svenska lagen att polisen har rätt att utan
dom och rannsakning visa ut en utländing?
— Ja, om utländing anses vådlig för den allmänna
säkerheten eller saknar medel att sig försörja, så kan
regeringen genom polisen visa ut honom.
— Hvem är det som därvid har rätt att anse?
— Naturligtvis regeringen.
— Tack, jag har hört det samma af en annan svensk
men det var roligt att få det bekräftadt af en jurist.
— Hvad är ert namn, min herre?
— Det kan inte vara af intresse för en jurist.
Med dessa ord och en, som notarien tyckte, lömsk
och hatfull blick reste sig mannen plötsligt från
bänken och aflägsnade sig, ställande sina steg åt
Hornsgatan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
