- Project Runeberg -  Amatördetektivens första bragd. En stockholmsroman från år 1906 /
37

(1911) [MARC] [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Damen med blå slöjan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

statyn och, vändande notarien ryggen, tycktes speja
ut åt gångarne i parkens södra del.

— Det skulle kunna vara Kurt, hviskade notarien
ifrigt, fast han har Calabreserhatt, ett plagg som jag
aldrig sett honom begagna. Men han kan ha lagt
sig till med den nu för att bättre kunna dölja sitt
ansikte.

I det samma vände sig mannen om.

Det var Kurt Dellvik.

Notarien jublade invärtes och satte sig i rask gång
för att gripa sitt offer. Men detta hade märkt faran.
Revisorn gjorde en rask helomvändning och gaf sig
i väg emot Engelbrektsplan.

Notarien efter!

Ingen af dem vågade springa, ty sådant skulle ha
förorsakat folksamling, men båda ansträngde sina
ben till det yttersta. Snart voro de nere på
Engelbrektsplan, revisorn i têten, men notarien som god
andre. Där stannade just i det samma en södergående
spårvagn, af röda linien. Nu vågade de springa, ty det
är ju inte ovanligt att man springer för att hinna med
en spårvagn.

Och de sprungo, sprungo som man springer i
ungdomens vår.

Revisorn hann först fram och hoppade upp i
motorvagnen. Notarien kom något efter men hann dock
slänga sig upp i släpvagnen. Och i denna, som var
af det öppna slaget, lyckades han få en sådan plats,
att han kunde se in i motorvagnen. Där satt mannen
med calabreserhatten, men han vände envist ansiktet
bort från sin förföljare. Hatten var honom därvid
till god tjänst, men utgjorde på samma gång ett
godt märke för notarien, ty ingen annan i vagnen
hade en dylik hatt.

Under tiden gick spårvagnen och notarien föresatte
sig att hålla noga utkik efter calabreserhatten vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:40:02 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ccaamat1b/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free