- Project Runeberg -  Amatördetektivens första bragd. En stockholmsroman från år 1906 /
54

(1911) [MARC] [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Ett bref och dess följder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Han fann inte skäl att opponera sig emot detta
tyvärr alltför sannolika påstående.

Så frågade hon ånyo.

— Är ni en af Finkes gossar?

— Jo, lita på det.

— Kanske ni rent af håller tal i ungdomsklubben?

— Det skulle kunna hända — —

— Vet ni hvad! Jag önskar att nästa bok, ni binder,
måtte bli lika väl inbunden som — —

— Som? — — — —

— Som ni själf.

Efter att ha affyrat denna kvickhet, åtföljd af en
blixtrande salva ur de svarta ögonen, försvann hon
genom köksdörren. Skrattande återtog notarien
sin observationspost vid fönstret.

— Det är i alla fall en pigg flicka, den där, men
jag tror inte att jag vill hålla särdeles mycket på
hennes moral. Nå, nå — äpplet faller inte långt ifrån
trädet, och den tiden fru Majblom stod i sin majblom
var hon säkerligen ingen vestal, det ser jag på
gumman.

Under sin vakthållning kom notarien att närma
sig köksdörren och hörde att ett ifrigt, hviskande
samtal fördes på dess andra sida. Dörren var tunn,
notarien hade goda öron och på detektivstråten
duger det inte att vara allt för diskret. Han lyssnade
och gjorde det med desto större intresse som det var
tydligt att hviskningarne handlade om honom själf.

Det var frun som talade, och han uppfattade det
mesta.

— Bokbindare — pyttsan! — Nej, en fin herre är
det, en förklädd herre. Såg du att han hade
manschetter, och det af allra finaste slag — jo, jag skulle
visst vilja se en trådsliten bokbindare i sådana
manschetter — tror du inte jag förstår mig på fina herrar
— har haft med många sådana att göra i mina dar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:40:02 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ccaamat1b/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free