- Project Runeberg -  Amatördetektivens första bragd. En stockholmsroman från år 1906 /
60

(1911) [MARC] [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Ett bref och dess följder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

både trött och hungrig, återvände han till
matstället i Thulegatan, nedslagen och missmodig, ty
resultatet af hans styfva söndagsarbete hade varit helt
och hållet negativt.

Efter middagen begaf han sig till Frejgatan och
knackade ännu en gång på i den nyss omtalade
lägenheten, men där fans påtagligen ännu ingen hemma.
De måste ha stannat hela dagen i det gröna. Så fans
då intet annat att göra än att återvända till sin
kammare och hålla utkik vid fönstret, ty, tänkte han, en
gång skola de väl komma tillbaka och då skall jag
vara till hands. Det är också hög tid att få Kurt i
fällan, ty i morgon f. m. kl. 9 är veckan utlupen.

Det som är till ledsnad för många, blir stundom till
glädje för en. Så inträffade denna söndagsafton. Det
hade varit det härligaste sommarväder hela dagen
och Stockholmarne hade också i väldiga skaror dragit
ut i det gröna, men på aftonen drogo plötsligt
tunga, svarta moln upp och urladdade sig i ett stridt
och ihållande regn, som lofvade att snart genomblöta
de söndagsfirande stadsborna. Naturligtvis blefvo
de ledsna öfver ett så fuktigt slut på en vacker och
glad dag, men en fanns, som hälsade regnet med jubel,
och det var notarien, där han satt, som en spindel i
sitt nät, spejande efter en fluga, och bevakade
arbetarekasernen vid Frejgatan. Regnet skall snart
drifva dem hem, tänkte han, och det skall betydligt
förkorta min tråkiga vakthållning.

Han hade inte missräknat sig. Snart vimlade det
på gården mellan grus- och stenhögarne af lungvåta
söndagsfirare, som längtade att komma under tak.
Men oaktadt sin utmärkta observationsplats vid
fönstret var han till sin ledsnad och grämelse inte
istånd att bland dem upptäcka vare sig Kurt eller
hushållerskan. Och trotjänarinnan kände han ju
inte. Snart hade den tätaste flocken lyckligt kommit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:40:02 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ccaamat1b/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free