- Project Runeberg -  Amatördetektivens första bragd. En stockholmsroman från år 1906 /
88

(1911) [MARC] [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. I anarkisternas kula

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nu öfvertagits af grosshandlaren. Notarien var vig
och stark, säkerligen fullt vuxen den senfulle ryssen,
men genom sitt fall hade han kommit i ett allt för
ofördelaktigt läge, i det han låg med ansiktet emot
golfvet och hade ryssen på ryggen. Icke desto mindre
lyckades han med ett kraftigt kast vända sig, så att
de kommo jämnsides och omöjligt är ej att han till
sist skulle fått öfvertaget, om han fått hållas. Men det
kom något annat emellan. Detta något var en våt
näsduk, som trycktes mot hans näsa och mun. Han
kände en stark, kväljande, sötaktig lukt, det var som
hade han plötsligt blifvit rusig, musklerna slappade
af och efter några häftiga ryckningar och sparkningar
förlorade han medvetandet. Det kändes som om
han sväfvade fritt omkring i rymden utan att kunna
finna fotfäste någonstans, och så med ens var allt
borta.

*



Då notarien åter kom till sans, sken morgonsolens
strålar honom i ögonen. Hvar befann han sig? Han
reste sig på armbågen, gnuggade sig i ögonen och såg
sig omkring. Han låg på en fuktig mark, bevuxen
med torftigt gräs. Vid den ena sidan hade han en
väldig hög af stenskärf, sådan som användes till
gatuläggning, och vid den andra några stora stenblock.
Rundt omkring honom utbredde sig ett stenigt fält,
som mest liknade en ödemark. Bestört reste han sig
på vacklande ben. Nu började blicken klarna och
han kände igen omgifningarne. I söder utbredde sig
Vasastadens husmassor och helt nära såg han den
nyligen färdiga Matheuskyrkan. I väster skymtade
Carlbergsparkens löfmassor och i norr Solnaskogen
och Norra station. Han befann sig på det ödsliga
fält, som ligger norr om Vanadisvägen och som staden
låter ligga i träde för att hålla hyrorna uppe.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:25:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ccaamat1b/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free