- Project Runeberg -  Amatördetektivens första bragd. En stockholmsroman från år 1906 /
121

(1911) [MARC] [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Detektiv på fullt allvar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kring Industribanken grupperade arbetarne brydde
sig ej om detta evenemang i Stockholmslifvet.
Ingen enda af dem sprang ned för att titta. Notarien
förstod att äfven denna »olyckshändelse» ingick i
programmet, fast den inte omtalats på anarkistmötet.
Någon simkunnig Binkean hade fått order att
drum-la i Strömmen för att därigenom draga folket från
Industribankens omgifningar. Och det hade
lyckats förträffligt. Kungsträdgårdens alléer voro så
godt som rensopade. Herre Gud, det är ju inte alla
dagar det b judes att se en människa drunkna!

Emellertid hade alla smågrupperna sammanflutit
till en och den bildade sig omkring den pumpande
ynglingen vid bankens trappa. Alla voro så fasligt
intresserade af pumpningen. Äfven notarien slöt
sig nu till gruppen och det väckte ingen
uppmärksamhet, ty de trodde att han var »kött af deras kött och
ben af deras benom.» Nu slog klockan två i Jakobs
kyrktorn. Så kom en inifrån.

— Hur går det, hviskades det.

— Bra, tänker jag. Peter Målare håller just på att
gräla med kamrern om en växel.

Åter förflöt några minuter. Då kommo fyra eller
fem ut med en viss fart.

— Där fins byglar inne på banken. Två sitta i en
soffa och läsa i en tidning, men jag kan svära på att
det finnes flera gömda.

Ännu ett par minuter. Peter Målare kom ut på
trappan. Där låg ett tungt åskmoln på hans panna,
de svarta ögonen glödde och han hväste:

— Vi äro förrådda — Banken är besatt af
detektiver. — Vi kunna ingenting uträtta, skingra er.

f; I ett nu var gruppen upplöst åt alla väder,
ynglingen med knäbyxorna hade nu fått luft i ringarne
och hjulade bort som en oljad blixt. Snart syntes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:40:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ccaamat1b/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free