- Project Runeberg -  Amatördetektivens första bragd. En stockholmsroman från år 1906 /
131

(1911) [MARC] [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Det gamla garfveriet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kisterna, som kom eller gick, skulle han också
stanna på platsen hela natten.

Från den lilla upphöjning, där han nu låg, hade
han god utsikt öfver hela tomten och ett godt stycke
af Mälaren, och han gjorde den reflexionen att de
båda vakterna, om de nu verkligen vore vakter,
såsom han trodde, valt en särdeles förträfflig plats,
ty härifrån kunde man, utan att själf bli sedd,
öfver-vaka allt som tilldrog sig i närheten af garfveriet.

Timma efter timma gick och de enda mänskliga
varelser han sett under denna tid voro några barn,
som längs stigen begåfvo sig ned till sjön och efter
en stund återvände samma väg. Det började bli
sent på kvällen, men det var nu vid en årstid, då man
i Stockholm knappast vet om något verkligt mörker.
Dock började det mulna och därmed inställde sig en
viss skymning, åtföljd af lätta, grå dimmor, som
upp-stego ur Riddarfjärden, lekte likt älfvor öfver dess
yta och i lätta flockar drefvo mot land. Notarien
tröttnade på gläntan under lönnarnes lummiga
kronor, där skymningen började tätna, och gick ned till
sjöstranden. Med möda trängde han sig igenom de
täta strandsnåren och satte sig på en sten för att
betrakta fjärden och dess lek med sjöjungfrurnas lätta
slöjor. Sommarnattens tunna flor bredde sig öfver
nejden, de södra bergens konturer började flyta
samman och likt en väldig svan skar då och då en af de
hvita Mälarbåtarne fjärdens lugna spegel.

Han hade suttit där vid sjökanten väl en timmas
tid, då han fick se en liten roddbåt, hvari befunno
sig tvenne karlar, dyka upp ur dimman där ute på
fjärden och vända stäfven emot det gamla garfveriet.

Notarien drog sig tillbaka i snåret, för att inte bli
observerad. I början trodde han att båten ämnade
sig till den tilläggsplats för båtar, som fans helt nära

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:40:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ccaamat1b/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free