- Project Runeberg -  Amatördetektivens första bragd. En stockholmsroman från år 1906 /
137

(1911) [MARC] [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Det gamla garfveriet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

järnfingrar. Ryssens muskler började slappas, det
rosslade i hans hals, ögonen kröpo ut ur sina hålor.
Det var snart inte mycket igen af Peter Målare. Men
i detta ögonblick fick notarien ett tungt, ett
förkrossande slag i nacken. Den andre hade kommit in,
utan att märkas under den vilda brottningen, och
slog honom med en i hast tillgripen järnstång. Hans
tag slappades ögonblickligen, han föll åt sidan och
förlorade sansen.

Ryssen kippade efter luft, vacklande reste han sig
med möda och hållande sig fast i prässen slet han upp
skjortan och västen för att kunna andas. Skälfvande
i alla leder och blek som ett lik stod han där och kunde
på länge inte få ett ord öfver sina läppar. Notarien
låg blödande och liflös på golfvet och bredvid honom
stod hans baneman stödd på sin järnstång och såg
ut som om han inte begripit ett dugg af alltsamman.
Det var en liten, spensligt byggd man af äkta rysk
typ, men med ett ganska godmodigt drag i sitt för
öfrigt intetsägande ansikte. Han var litograf till
yrket. Det var han som tryckte de falska sedlarne,
sedan Peter Målare ritat och etsat stenarna. Mycket
skicklig i sitt yrke var han dock tydligen med sin
klena kroppsbyggnad en föga farlig motståndare i
strid. Hade han kommit några sekunder senare,
skulle det varit en lätt sak för notarien att öfvervinna
en så litet fruktansvärd motståndare. Järnstången
i hans hand skulle då varit ett föga farligt vapen.
Men att gifva en på golfvet liggande man, som
ingenting väntar från det hållet, ett dödande eller
åtminstone döfvande slag af järnstången, därtill fordras
inga synnerliga krafter.

Efter en stund hade Peter Målare hämtat sig och
förmådde tala. Samtalet fördes på ryska, men med
det privilegium att förstå alla språk, som af ålder
tillerkänts en författare, skola vi öfversätta deras ord.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:40:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ccaamat1b/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free