- Project Runeberg -  Amatördetektivens första bragd. En stockholmsroman från år 1906 /
144

(1911) [MARC] [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Hvem är Kalle Pettersson?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Som revisorn väl hört, så är det nu upptäckt att
nämda grosshandlare Conradi haft en dubbelgångare,
som efter den verklige Conradis bevisliga död gått här
i Stockholm och diskonterat ihop dels på åtminstone
delvis äkta, dels på falska växlar belopp, som, efter
hvad man sagt mig, gå upp till ett par hundra tusen
kronor. Hela affärsvärlden befinner sig i uppror och
polisen ligger hårdt i selen natt och dag. Under
sådana förhållanden befarar jag att den skall ha föga
tid öfrig för stackars Alf.

Efter ytterligare en stunds samtal, som vi dock
inte finna skäl att referera, beslöts att revisorn skulle
sammankalla Lördagsklubben till ett extra sammanträde,
hvarvid beslut skulle fattas i den ledsamma
frågan om Alf Grane. Visserligen lågo de andra
medlemmarne alla på landet men dock inte längre
borta, än att de kunde inkallas till redan påföljande
dag.

På kvällen reste Kurt Dellvik i förut omtaladt
sällskap till skärgården, men till följe af oro för vännen
och den gamle studiekamraten Alf Grane motsvarade
inte utflykten hvad revisorn väntat af den. Det
gifves nämligen ögonblick i lifvet, då gammal och
djupt rotad vänskap förmår fördunkla själfva
kärlekens rosenskimmer. Och så skedde nu. Farhågorna
för vännens mystiska öde bredde en slöja öfver Kurts
midsommarglädje, en slöja som inte var blå.

Midsommardagen sammanträdde Lördagsklubben
i revisorns hem, och under en stämning, som var
allt annat än glad, trots det gnistrande batteriet på
bordet, och efter en lång öfverläggning, som vi inte
våga oss på att föra till protokollet, beslöts att kapten
Sabelkvist, som personligen kände detektivchefen,
skulle begifva sig till denne, omtala hvad man visste
och påkalla polisens bistånd. Detta skedde samma
dag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:40:02 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ccaamat1b/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free