- Project Runeberg -  Amatördetektivens första bragd. En stockholmsroman från år 1906 /
153

(1911) [MARC] [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Hvem är Kalle Pettersson?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

var såret i nacken. Visserligen tog vattnet så godt
som bort all smärta, men den häftiga hjärnskakningen
hade förvirrat mig och blödningen gjort mig svag.
Följden blef att jag trasslade in benen i säcken och
det var så när som på håret att jag aldrig kommit upp.
Med en kraftig ansträngning af viljan, sporrad af
andnöden, lyckades det dock till sist. Jag kom upp och
började simma. Men i min förvirring simmade jag
ej mot land, som låg ganska nära, utan rakt ut åt
fjärden. Jag såg ett ljus glimma som en fyr för mina
ögon och efter den ledfyren simmade jag. Förmodligen
var detta ljus från början ett händelsevis
upplyst fönster på södra landet, men i mina ögon
närmade det sig mer och mer, tills det blef en sol, efter hvars
trollska strålar jag grep med händerna. Krafterna
aftogo, mina sinnen förvirrades och till slut förlorade
jag allt medvetande. Sannolikt har jag dock fortsatt
att simma, äfven sedan jag mistat sansen. Sådant
är inte otänkbart hos en van simmare. Jag har
alldeles mekaniskt hållet mig uppe på vattenytan.
Visst är, att jag aldrig såg någon skuta eller jolle och
ej heller märkte, då den hederlige skepparen, som
jag hoppas att en vacker dag få bjuda på en god grogg,
drog mig ur sjön. Ur denna sinnesfrånvaro
vaknade jag egentligen inte förr än i går morse. Och
det, må du tro, var ett underligt uppvaknande.

Efter en liten paus sporde revisorn:

— Men hvarför i all världen tog du namnet Kalle
Pettersson?

— Jag har aldrig tagit det namnet — polisen har
gifvit mig det.

— Polisen? — — —

— Ja, just polisen. Ser du, det hampade sig så,
att samma natt, som jag försvann, försvann också
en arbetare vid namn Kalle Pettersson. Stundom är
polisen något hastig i sina slutsatser, stundom kanske

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:40:02 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ccaamat1b/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free