- Project Runeberg -  Amatördetektivens första bragd. En stockholmsroman från år 1906 /
168

(1911) [MARC] [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Fru Vinterlöf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som det var på fransöska — ja, d. v. s. där följde ju
med en lång radda af svordomar på svenska.

— Nå, hvad såg frun?

— Hå kors, inte var det så hemlighetsfullt, som
jag trodde, men nog fans där ett och annat grej,
som inte hör till vanligheten. Rundt kring
väggar-ne hängde kläder, men dem kunde jag inte se, ty de
hade hängt hvita skynken öfver dem. Men midt på
ena väggen stod en dragkista eller byrå, di kallar,
och på den en stor spegel och kring den allt möjligt
smått af borstar och penslar och askar och grej. Och
så, du milde Gud, bredvid hängde på pinnar en lång
rad af peruker i alla kulörer och alla de fasoner, som
tänkas kan. Det var som en perukmakareverkstad,
och jag har se’n undrat om inte gamlan sysslar med
hårarbeten.

— Jo, det gör hon nog, anmärkte notarien. För
sig själf tillade han: Viktoria, där ha vi verkstaden!

Nu hade fru Vinterlöf fått munnen bra i gång och
hon fortsatte:

— Men det allra besynnerligaste hände i går, och
det är så konstigt, att jag rakt inte kan begripa det.
Det är alldeles som i en roman.

— För all del berätta!––––

— Jo, se i går på förmiddagen stod jag i deras kök
och diskade och hade lämnat dörren emot svalen en
smula på glänt. Fröken var utgången och madamen
måtte ha varit i hemliga rummet, ty hon syntes
ingenstädes till. Då hörde jag någon komma i
trappan och stanna vid tamburdörren, men utan att
ringa. Jag kikade ut genom springan och såg att
det var en herre i snygga, men inte vidare fina
kläder. Han hade rödt hår och röda polissonger och på
kinden hade han en stor vårta. Han lyfte på hatten
för att torka sig om pannan med en näsduk, och då
såg jag att han var ganska skallig. Därtill var han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:40:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ccaamat1b/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free