- Project Runeberg -  Amatördetektivens första bragd. En stockholmsroman från år 1906 /
172

(1911) [MARC] [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Brandsyn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Registratorn ringde och vaktmästaren Andersson
inställde sig. Notarien blef helt häpen, då han stod
ansikte mot ansikte med den i hast så märkvärdig
blifne mannen. Inte som skulle hans utseende i
minsta mån vara ägnadt att ingifva häpnad, ty det
var en ganska vanlig vaktmästaretyp, sådan den
mycket ofta förekommer i Stockholms ämbetsverk,
utan på grund af den noga öfverensstämmelse med
fru Vinterlöfs beskrifning på den hemlighetsfulle
mannen, som med egen nyckel gick in i våningen
vid Kammakaregatan och därefter försvann.
Medelstor växt, något korpulent, rödt hår, röda
polissonger, kal hjässa och — till på köpet en rätt i
ögonen fallande vårta på vänstra kinden.

— Den här herrn, presenterade registratorn, är
privatdetektiv och önskar se hr Andersson i anledning
af den där dubbelgångaren på banken.

Vaktmästarens ögon, som sanningen att säga i
hvardagslag voro en smula talgiga, fingo ett
plötsligt lif vid dessa ord.

— Kan herrn, sade han, fånga den usling, som
spelat apa i banken, så ska’ jag tacka honom på
mina bara knän. Aldrig kunde jag tro att jag, som
under årens lopp burit millioner emellan riksbanken
och verket, skulle bli till den grad chikanerad.

Notarien klappade honom på axeln.

— Var lugn, herr Andersson, sade han. Jag tror
mig veta hvar bofven finns, och jag hoppas att innan
denna dag gått till ända skall han sitta under lås och
bom.

— Gud gifve det vore så väl!

Notarien gick och vaktmästare Andersson följde
honom ända ut på trappan under ideliga försäkringar
om sin tacksamhet, därest bedragaren kunde
infångas.

Notarien gick till n:r 4 Myntgatan och efter några

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:25:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ccaamat1b/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free