- Project Runeberg -  Amatördetektivens första bragd. En stockholmsroman från år 1906 /
175

(1911) [MARC] [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Brandsyn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

alla brandsyner. Också torde det nog hända, att
synemännen slickade sig om munnen vid den synen.

I rummet innanför satt »madame mère» och stickade.
Hon var iförd en stilig klädning af järngrått
siden, en kokett »mössa» på det uppstrukna, silfverhvita
håret, gnistrande ringar på fingrarne och en
dyrbar guldked om halsen. Hon låtsade helt och
hållet negligera synemännen, men notarien märkte
att hon då och då kastade förstulna, men allt annat
än vänliga blickar på dem. Han observerade också
att hon föreföll nervös, tappade maskor oupphörligt
och på det hela behandlade stickorna ganska
fumligt.

Äfven i detta rum var kakelugnen full af
champagnebuteljer.

Så inträdde de i den sybaritiskt möblerade
sängkammaren. Dyrbara engelska sängar, ett toilettebord
öfversålladt med silfver och kristallsaker, ett
stort spegelskåp och en matta, hvarpå stegen
förlorade sig som hade man trampat på en grön äng.
Vidare begåfvo de sig ut i köket. Under det de
låtsade disputera om en obetydlig refva i muren, fick
hr Stiegler order att gå ut i förstugan och där hålla
vakt öfver dörrarne till både köket och tamburen.

— Ingen, hvem det vara må, får slippa ut,
hviskade notarien.

Så vände han sig till mademoiselle.

— Den här dörren tycks leda till ett ytterligare
rum.

— Bara en garderob, försäkrade hon.

— Men där finnes eldstad, det ser jag på muren.
Ni måste släppa oss dit för att undersöka den.

— Nej, det gör jag inte. Där är allt för ostädadt.

— I så fall blir ni ådömd böter.

— Må så vara, men jag betalar hellre böterna.

Notarien hviskade något i örat på Flink.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:40:02 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ccaamat1b/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free