Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men ett barn jag tröstar trogen,
När af våda midt i skogen
Det i kras sin bunke slog,
Och åt hjon, som går och vallar
Och sin stilla visa trallar,
Ofta nog jag vänligt log,
Och åt odlarns unga dotter,
Som går hem från ängens slåtter,
Ger jag lifvets bästa lotter,
Ger jag kärleks lycka nog.
Och ibland — ack, alltför sällan!
Har jag sett vid svala källan
Skalden stå, min hjertanskär.
Om hans ögon, bäst han njuter,
Mina händer tätt jag sluter,
Hviskar: »gissa hvem det är!»
Och han svarar: »Länge gömda,
Underbara, evigt drömda,
Sällan sedda, aldrig glömda!
Det är du, min själs begär!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
