Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förtjust och öfvergifvet skola glittra,
Och späda munnar oaflåtligt gå
Med detta sus, som ej man tröttnar på,
Ett mellanting af tala och af qvittra,
Ord för en fröjd, af lifvets qval ej störd,
Sorl af en källa, än af ingen rörd.
Hvad glada rop! Hur månget hjertligt tack!
Hvad stret att bryta upp det tröga lack
Och detta snåla segelgarn, som vill
Än i det längsta sluta gåfvan till!
Allt detta re’n I gladt er föreställen,
Och hoppets milda ljus förskönar qvällen,
Tills sist er långa vandring hemåt bär
Och fickan full af granna saker är,
I vandren hem till sist: o fröjd att gå
Till bo’t igen, när natten faller på,
Och se de späda, himlens bästa gåfva,
Hvar på sin hvita kudde redan sofva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
