- Project Runeberg -  Dikter /
172

(1882) [MARC] Author: Carl David af Wirsén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sedan dess i skaldens hjerta lockar ofta hemlig röst
Hän till bergets gömda kamrar, till uråldrig moders

bröst.

Allt skall hylla höge gudar: Odin ringen fick som sin,
Ljusets allra skönsta runa skref han i dess rundel in.

Sedan dess i skaldens hjerta locka ljud från Valaskjalf,
Hviskande om höge Asar, hviskande om vänlig Alf.

Efter nio nätter drypa, säger klart en helig sång,
Ständigt ur den gamla ringen åtta nya på en gång.

Så ur sångarns inre strömma plötsligt i en säll minut
Ur den första skapartanken nya, nya tankar ut.

När den renaste bland gudar vardt för Höders pil

ett mål,
Lade Odin, stum och sluten, ringen sist på Balders bål.

Och den döde, oskuldshvite, menniskors och gudars

tröst,

Tog den med till Hel i djupet, med till underjordens

höst.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:27:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cdwidikt/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free