Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han var så ung, var bara sjutton år,
Hans mor var fattig, han var blek och trägen
Och mycket tyst och ännu mer förlägen,
Som förr man var i lifvets gröna vår;
Han log ibland i smyg med tafatt min,
Men obeskrifligt rörd, mot sin kusin.
Han vet ej sjelf, hur fast han fången är,
Men plötslig rodnad smyger öfver kinden
Och vexlar om med blekhet snabbt som vinden,
Så snart han ser sin fina hjertanskär,
Och bäst han läser sin Homer i dag,
Andromache får hennes anletsdrag.
Du unga hjerta, mildt som lampans ljus!
Hvar fins din like nu, man kunde fråga:
En femtonåring mycket nu kan våga,
Cigarr, kurtis och någon gång ett rus.
Du unga hjerta, kämpa segt och vinn!
Du unga hjerta, mildt som lampan brinn!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
