Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
Farväl, det renas skald, farväl, det ömmas!
Hur smaken än med tiden vexla kan,
Din sång kan derför ej i Sverige glömmas
Att han var enkel och att lian var sann.
Med dig försvunnit mer än många ana,
En ädel diktning, klassisk prosastil,
Oeli — livad vår tid knappt känner — det urbana
Och gratiens löje, skämtets silfverpil.
I älsken kanske mer det brokigt hjerta
Och clair-obscurn med ljus och skuggors lek,
Mer färg I älsken så i fröjd som smärta,
Den dödes ljufva sång I kallen blek.
Men er till trots liar svanen hvita vingar
Att er förblända, tjusa en och hvar,
Och er till trots den våg, i källan klingar,
Fast utan färg, är svalkningsfull och klar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
