Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
Ve, att siaren ändtligt man öfverlistat,
Ve, att hans trolldomsformel man lyssnat ut!
Här, när stormarne ekarnas stammar ristat,
Gick han, i helga aningar sänkt, förut.
Hans hår så hvitt
Var böljefritt,
Hans öga brann, dess stråle såg
Hvad i naturen innerst låg:
Hans magiska konst man lärde med list
Oc-h band honom sjelf i bojor till sist.
Hafvets fée, Viviana, den böljesvala,
Hycklande kärlek, bad honom gång på gång
Yppa konsten att sänka i plötslig dvala:
Länge hon hatat åldringens helga sång;
Så falsk i håg
Som glittervåg,
Hon smög mot honom hårets svall;
Der susar hafvets friskhet all.
Han kunde ej neka. Förrädisk och skön
Hon band honom sjelf i dvalan till lön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
